Morotskaka
vetemjöl 350, grahamsmjöl 30, bakpulver 14, rapsolja 89, mjölk 157, vatten
61, morötter 102 gram. Sammanlagt 803 gr som efter 25 minuter i 210 grader
har minskat till 748 gr.
Ugn
Under de senaste 20 åren har jag inte haft någon annan ugn än mikron, men nu
har jag hittat en liten ugn. Avsikten är att kunna baka bröd. I början kommer
jag att baka med bakpulver, men senare kommer jag att försöka baka med jäst.
Om jag inte får några avrådande kommentarer kommer jag att försöka redogöra
för det i denna blogg. Det är inte bara med brödbaket jag är försiktig, utan
även denna blogg kan nog ses som ganska torftig.
Rödbetskaka
Rödbetorna utgör en åttondel av innehållet, men blev rivna alltför smått och
kan inte urskiljas. Smeten blev röd, men det syns efter gräddningen endast på
utsidan. Denna kaka får utgöra mitt elixir, idag även mitt eLiXIIr.
Elvisp och form
Jag visste att jag hade en elvisp på vinden och enligt min inventarielista
skulle den finnas i flyttkartong nummer 18. Denna kartong borde finnas i
position 2:2, men visade sig ha förflyttats till 3:2. Där fanns elvisp med
degskål, vilken senare jag lät vara kvar.
När jag nu hade dessa nyfunna verktyg kunde jag göra vissa ändringar i mina
recept. Jag bytte rapsolja mot margarin och grahamsmjölet mot havregryn samt
en större smet än tidigare. Det lät sig lätt göras med elvispen. Den är på
150 W, medan många som nu säljs är på 300-500 W.
Rödbetskaka 2
Sedan förra gången jag gjorde en rödbetskaka har jag gjort några morotskakor.
Jag har därvid gjort några ändringar i receptet för att få kakan jämntorr så
att den inte blir för degig i botten. Idag har jag gjort ett nytt försök med
större rödbetsbitar än förra gången. Kakan blev en aning röd på ytan men inte
inuti. Den blev dessutom jämntorr nästan ända ned till botten. Rödbetorna
utgör 18% av smeten.
Purjokaka
Jag har gjort ytterligare några morotskakor och därvid minskat andelen
morötter från som högst 30% ned till 14%. Det har blivit bättre. Kakan blir
mindre kladdig i botten. Idag har bytt ut morötterna mot purjolök. Det
luktade en del under gräddningen men kakan blev bra. Jag har redan hunnit
provsmaka.
Morot och purjo
Vete 400, graham 50, havre 40, bakpulver 20, rapsolja 103, mjölk 112, vatten
252, morötter 108 gram, 200 grader, 60 min. In 1079, ut 971, svalnad och
torkad 946 gram.
Vete 400, graham 50, havre 40, bakpulver 20, rapsolja 100, mjölk 119, vatten
246, purjo 108 gram, 200 grader, 60 min. In 1080, ut 997, svalnad och torkad
964 gram.
Idag blev det två kakor. Jag ville koppla av från annat och kommer kanske att
få möjlighet att låta andra smaka.
Karotter
Min tidigare använda karott rymmer 1,4 liter. Jag har fått övertaga en större
på 2,6 liter, varför bakningen kommer att underlättas.
Äppelkaka
För ett par decennier sedan gjorde jag regelbundet sockerkakor med
äppelklyftor. Nu när jag har återupptagit bakandet undviker jag ägg och
socker. Jag har flera gånger låtit rotfrukter och grönsaker ingå i mina
kakor, vilkas recept har inspirerats av scones. Idag har jag bytt ut de
vanligen dryga 100 gram morötterna mot 197 gram äpplen. Jag har därvid
förbrukat en fjärdedel av de under gårdagen inhandlade äpplena, så det torde
under den kommande veckan bli ytterligare tre äppelkakor.
Äppelkaka 2
Jag har gjort några ändringar. En mindre andel bakpulver ger mindre tillväxt
och därmed mindre spricka. Jag har minskat på vetemjölet och ökat på graham
och havre. De återstående äpplena skulle ha räckt till ytterligare två
äppelkakor, men det blir nog tre om jag minskar äppelmängden.
Kålrot
Jag hade inhandlat en kålrot av annat skäl och kunde återanvända en del av
den i en kaka. De tidigare 100-200 gram morötterna ersattes av 160 gram
kålrot. Jag hade glömt att sätta om klockan i ugnen så det blev bara en
halvtimme mot den vanliga heltimmen. Därefter eftervärme. Det är möjligt att
det räcker och i så fall kommer det att påverka de framtida kakorna. Denna
gång använde jag blixt vid fotograferandet.
Kålrot 2
Jag har idag gjort ett nytt försök med kålrot och återställde baktiden till
de vanliga 60 min mot de 40 som det råkade bli förra gången. Viktminskningen
blev 8% mot 5% och kakan blev lagom torr. Jag kommer att vara mer uppmärksam
på baktiden hädanefter.
Mango
I min livsmedelsbutik fanns det djupfryst mango till extra lågt pris och jag
köpte två paket. Jag åt upp det mesta i ett annat sammanhang och det blev 180
gram över. Trots att jag hade kvar av min förra kaka ville jag göra mig av
med allt eftersom det redan var upptinat. Jag gjorde en ny kaka och därvid
bytte jag ut 100 gram vetemjöl mot havregryn. Jag ökade även mängden
grahamsmjöl en aning. Den stora mängden frukt, som dessutom efter tinandet
var ganska våt, påverkade kakan. Den fick visserligen en hård skorpa, men
inuti var den våt och föll isär alldeles för lätt. Det gör inget, eftersom
jag vill lära mig vad som händer när jag ändrar på receptet.
Mortel
Idag när jag besökte loppmarknaden hittade jag en mortel. Jag köpte den
nästan omgående innan någon annan fick syn på den. Väl hemkommen kunde jag
konstatera att den hade ytterst ringa slitage. Jag rengjorde utsidan med
lacknafta och insidan med en blandning av bakpulver och ättika. Nu torde den
vara så ren att den kan användas i matlagningen. Jag har visserligen redan
två stycken så jag får väl ge bort den här till någon behövande. Morteln är
100 mm hög och tillsammans med mortelstöten väger den 1300 gram.
Äpplen
Jag hade kvar tre äpplen i kylen och använde ett av dem. Det får räcka med
100 gram frukt tillsvidare.
Glasburk
De papperspåsar i vilka mjölet säljs är inte gynnsamma för den efterföljande
användningen. Det är svårt att i lagom mängd få ut mjölet och att därefter
tillsluta. De läcker ofta i botten. Därför brukar jag flytta över mjölet till
glasburkar. I det här fallet en burk som rymmer hela innehållet i en påse på
2 kg.
Solroskärnor
Jag har bytt ut rotfrukterna mot 100 gr solroskärnor. Det blir bättre så här.
Skorpan blev en aning spröd, men brödet blev torrare inuti.
Linfrön
Det förra brödets 100 gr solroskärnor minskade jag till 80 och lade till 40
gr linfrön.
Päron
Inga frön denna gång utan 150 g päron.
Rapsolja mot margarin
Jag råkar ha ett överskott på margarin och ställer därför rapsoljan åt sidan
under två månader. Jag har inte dokumenterat varje bröd och sammanfattar. Jag
har utgått från olika recept och har några gånger använt 20 g bakpulver, men
är nu nere på 10 g utan att märka någon skillnad. Min tidigare standardtid på
60 min har jag idag minskat till 50 min, vilket troligen kommer att minskas
ytterligare. Grahamsmjölet är slut, nu är nästan hälften rågsikt. För
närvarande använder jag inte havregryn, men gör det nog åter nästa gång jag
låter frukt ingå. Dagen ingredienser: vete 300, rågsikt 245, bakpulver 10,
margarin 118, vatten 250, mjölk 123, solroskärnor 80, linfrön 40, allt mätt i
gram.
Kornmjöl
De senaste brödens rågsikt har tagit slut och jag byter till kornmjöl. Ett
paket på 1,5 kg får räcka till sju bröd. 214 g korn och 306 g vete. Aningen
mer margarin och kortare tid i ugnen.
Knäckebröd
Allting kan jag inte baka, därtill krävs det mer praktik.
Denna runda, hårda kaka, har jag köpt i en butik.
Denna runda, hårda kaka, har jag köpt i en butik.
Knäckebröd 102 g, smör 55 g.
Apelsin
Apelsin utgör 117 g av 1102 g. Kvar blev 983 g.
Nektariner
Jag försökte bibehålla nektarinklyftorna intakta genom en lösare och mer
vattenrik smet. Det tycks finnas rester av deg i det färdiga resultatet. Ett
nytt försök erfordras.
Vetemjöl 5 kg
Det fanns stora påsar vetemjöl i butiken idag och dessutom till lägre pris.
Jag köpte två påsar.
Lagrade päron
Jag hade råkat lagra ett päron för länge så att det hade börjat mjukna en
aning. Jag kunde därför inte vända ned päronet i klyftor eller tärningar
eftersom det därför troligen skulle bli alltför mosigt. Mitt förra försök med
ytterligare vatten för att få en mjukare smet hade inte slagit ut väl. Jag
valde då att låta smet och päron utgöra skilda lager, dvs s-p-s-p-s.
Det blev inte som jag hade tänkt. De tre lagren smet hölls åtskilda av de
stora päronbitarna. De översta delen har lossat. Konsistensen verkar dock
vara bra.
Grovmalet rågmjöl
Det tidigare använda kornmjölet är slut och jag går över till nästa påse,
nämligen grovmalet rågmjöl. Jag har flera gånger provat med rågsikt, som
innehåller en del rågmjöl, men nu blir det mer. Drygt 40% av mjölet kommer
från råg. Det blir en aning mörkare än vanligt. Den vanliga längsgående
sprickan är mindre, men det kan bero på annat. Jag ändrar hela tiden mina
recept så jag får se hur det blir de följande gångerna. Mina tidigare försök
med att blanda in frukt och rotfrukter ligger nere för tillfället.
Ananas
Påsen med rågmjöl är slut och nu är det dags för grahamsmjöl, men jag råkade
hitta frysta ananasbitar i butiken. Jag delade bitarna men de var fortfarande
frysta när jag rörde ned dem. En fjärdedel havregryn och resten vetemjöl. Jag
tog nog för mycket vatten så jag ökade gräddningstiden från de vanliga 60 min
till 70.
Grahamsmjöl
Nu har jag bytt till grahamsmjöl och kommer i följd låta andelen graham
utgöra 30 till 70 % av den totala mjölmängden. Jag har ökat mängden
solroskärnor från 80 till 90 g och linfrön från 40 till 50 g.
Bikarbonat
Oj, så stor den blev. Jag använde mig av bikarbonat för första gången. Det är
möjligt att jag gjorde det någon gång som barn, men det kommer jag inte ihåg.
Nu blandade jag med filmjölk eftersom bikarbonaten behöver något surt. Jag
kommer att minska på några ingredienser till nästa gång.
Yoghurt
Jag har använt bikarbonat med fil några gånger med gott resultat. Filen var
slut, men jag fick nyligen en flaska yoghurt på 350 ml. Jag tog hälften av
det tillsammans med de vanliga 4 g bikarbonat. Brödet växte mindre än
vanligt. I yoghurten påstås det finnas 15% hallon, men det syns inte på
brödet. Det luktade yoghurt under gräddningen så det kanske har blivit någon
påverkan. Vid detta tillfälle bytte jag det grovmalda rågmjölet mot havregryn
och jag avstod från brödsirap.
Rödbetor
Jag gjorde ett nytt försök med rödbetor och återgick till bakpulver, som jag
brukar använda till frukt och rotfrukt. Vete 365, havre 110, rödbetor 200 g.
Bikarbonat och fil
Nu har jag fått fram ett bra recept: vete 285, rågmjöl 185, bikarbonat 4,
solroskärnor 100, linfrön, fil 240, vatten 143, brödsirap 40 g. Jag
eftersträvar inte att noggrant följa receptet, utan jag redovisar det som det
råkar bli. Jag har bytt den vanliga sirapen mot brödsirap som till en
femtedel består av maltextrakt. Jag hade läst om sirap i några recept och
påbörjar en ny sorts bröd på det sättet. Jag undviker socker i min mat och
har minskat mängden från 63 g till 40 g. Jag kommer att minska mer.
Palsternacka
Jag har arbetat igenom olika rotfrukter och nu hade turen kommit till
palsternacka.
Stavade palsternacker
Jag har tidigare använt mig av både skivade och tärnade rotfrukter. Denna
gång stavade. Det finns rättstavade palsternackor och felstavade
palsternacker. Den senare formen bör inte skrivas men kan uttalas i ledigt
talspråk. Pluralformen -er, motsvarande skriftspråkets -or, har använts sedan
1600-talet, så jag anser mig kunna använda mig av den. Andra vill bevara
dialekterna. Jag vill bevara talspråket.
Bikarbonat och äppelmos
Bikarbonat behöver något surt för att kunna verka. Jag har hittills använt
mig av fil, men prövar nu med äppelmos. Jag tar ett tidigare välfungerande
recept och byter ut 240 g fil mot lika mycket äppelmos. Det råkade bli 44 g
brödsirap mot 40 förra gången, men det torde inte ha någon större inverkan.
Utseendemässigt verkar det inte vara någon skillnad. Jag har tidigare bakat
bröd 112 gånger och varje gång har det ingått mjölk i någon form. Denna gång
är det inte så och jag antar att jag kan kalla detta bröd veganskt.
Kanelbrödets dag
Jag lyckades hitta 8 g kanel som jag dagen till ära använde i ett bröd av
enklare slag. Mjölet är endast vete. För att på något sätt närma mig en
sockrig bulle lade jag till 30 g vanillinsocker. Jag hade inte något extra i
form av frukt och minskade de övriga ingredienserna med 10%. Efter gräddning
och avsvalning blev det 715 g bröd. Kanelfärgen syns tydligt, men taket
verkar ha lossnat.
Kanelbullen är en form av kaffebröd och därigenom en underavdelning till
brödet. Ordet "kanelbröd" är enligt SAOB belagt sedan 1832, men artikeln från
1935 omnämner inte "kanelbulle" som enligt SO blev vanligt först på
1950-talet.
Hackad gurka
Till bikarbonat provar jag olika sura livsmedel. Jag hade redan en öppnad
burk med hackad gurka inlagd i ättika. Jag tog 187 g därav och lät det övriga
i stort sett vara oförändrat. Jag avstod från brödsirap denna gång.
Lakritsbröd
Jag hade hittat en flaska med flytande lakrits av märket Haganol och ville
prova på liknande sätt som med kanel häromveckan. Jag började med 25 g, men
då det inte gav någon färg på smeten dubblade jag. I alla tidigare fall har
det blivit en lång spricka i den långsida som är vänd mot ugnsluckan. Denna
gång blev det på andrs sidan.
Satsumas
Jag hade hittat satsumas till gynnsamt pris i butiken och kom på att jag åter
skulle kunna göra fruktbröd. För att inte klyftorna skulle gå sönder alltför
mycket gjorde jag en lösare smet med mer vatten. När jag sedan rörde ned
klyftorna gick de flesta sönder. Jag ökade gräddningstiden från 60 till 70,
men det räckte inte. Det blev 20 minuter till. Taket blev mer bränt, men
inuti blev det en aning degigt. Det blev inte bra, men ändå lärorikt. Det
bästa brödet hittills har varit med bikarbonat och hackad gurka. Nästa gång
blir det bikarbonat och fil.
Bikarbonat och fil nr. 16
Jag återvände till ett beprövat recept och det fungerade. Brödet växte mer än
vanligt och det blev genomgräddat.
Lakritsbröd 2
Förra gången jag gjorde lakritsbröd blev det jämngrått inuti. Idag tog jag en
tredjedel av smeten åt sidan och blandade lakrits endast i denna. Resten fick
motsvarande mängd vatten. Jag använde inte elvispen något mer utan blandade
med en kniv i den större skålen. Smeten var en aning lös så jag ökade
gräddningstiden från 60 till 70 minuter. Det syns på utsidan.
Satsumas 2
För en månad sedan när jag gjorde bröd med satsumas försökte jag låta
klyftorna vara så hela som möjligt. Jag ökade vätskemängden och blandade ned
klyftorna försiktigt. Det blev inte bra. Jag har återgått till det vanliga
receptet och finfördelat klyftorna med elvispen.
Kakao
Jag har flera gånger provat med olika tillägg. Idag blev det 50 g kakao i den
enklaste varianten med bakpulver och vetemjöl. Det doftade starkt under
gräddningen och det blev mörkare än vad jag hade förväntat. Taket har
lossnat.
Kanelbröd 2
Förra gången (4/10) jag gjorde kanelbröd var det för liten mängd kanel. Nu
har jag mer och har ökat kanelandelen i smeten från 8/835 till 27/1128, dvs
2,5 gånger så mycket. En fjärdedel av vetemjölet har bytts ut mot havregryn.
Vörtbröd
Inför varje jul brukar jag köpa vörtbröd med russin. I år dröjde det och jag
råkade dessförinnan hitta en påse vörtmix. Det fanns ett komplicerat recept
på baksidan, så jag gjorde som vanligt, dvs en variant på ett beprövat
recept. Jag tog en tredjedel av påsens innehåll och lät den ersätta det förra
brödets kanel, minskade med en niondel och ersatte havregrynen med grovmalet
rågmjöl. Efter gräddningen var det en aning degigt inuti.
Bikarbonat och ättika
Jag har tidigare använt sura livsmedel som filmjölk, yoghurt, äppelmos och
hackad gurka för att därigenom hjälpa bikarbonaten. Idag hade jag fått över
ättiksspad från inlagda syltlökar. För några månader sedan började jag med
330 g fil till 6 g bikarbonat. Jag har successivt minskat till 80 resp. 3 g.
Jag provade idag med endast 43 g ättiksspad till de numera vanliga 3 g
bikarbonat. Resultatet ser ut nästan som vanligt och det luktar inte ättika.
Rågmjölet utgör 40% och det ingår 150 g solroskärnor och linfrön.
Klementiner
Jag har nyligen gjort två försök med ingrediensen satsumas. Det blev bättre
den andra gången, vilket jag ville få bekräftat. Jag började med att blanda
de torra ingredienserna, mätta i gram, 441 vete, 142 havre och 8 bakpulver.
Sedan hällde jag i 61 mjölk, 61 rapsolja, 269 vatten och 101 av en i småbitar
skuren klementin. Först därefter blandade jag med elvispen och det gjorde jag
under 5 minuter tills alla spår av fruktbitar var borta. Jag gräddade under
60 minuter. Det gav önskat resultat.
Vörtbröd 2
Förra gången jag gjorde vörtbröd blev det alltför degigt. Denna gång utgick
jag från brödet med klementiner. Jag lade till 15 g av vörtmixen mot 24 g
förra gången. Jag ökade mängden klementiner med 17 g. Efter 50 minuter trodde
jag att det skulle vara klart, men provstickan visade annat. Jag ökade då
tiden till 70 min. När jag efter flera timmars väntetid delade brödet, visade
det sig att det fortfarande var degigt.
Vörtbröd 3
Denna gång med bikarbonat. Ett beprövat recept med endast 10 g av vörtmixen,
men det var fortfarande degigt efter 70 minuter i ugnen. Det förra brödet
blev bättre efter några dagar, så det kanske krävs viss väntan.
Kakao 2
Förra gången jag bakade kakaobröd blev det för mörkt och smakade för mycket
kakao. Jag har idag gjort ett nytt försök, denna gång med endast 24 g kakao
mot förra gångens 51 g. Nu blev det bättre färg på brödet. Eftersom det blev
en aning degigt förra gången, ersatte jag en fjärdedel av vetemjölet med
havregryn och förlängde gräddningstiden från 60 till 70 minuter. Denna senare
ändring brukar ge en aning bränd utsida, men det syns inte på kakaobröd.
Vörtbröd 4
Förra gången jag gjorde vörtbröd anade jag att det skulle bli bättre efter
några dagar, och så blev det. Efter tre dagar kunde jag skära brödet utan att
det fastnade deg på kniven. Därför kommer jag att vänta tre dagar med att
skära brödet och bilden avviker således från det vanliga formatet. Denna gång
tog jag 10 g av vörtmixen. Lika mycket har jag kvar så jag torde få anledning
att återkomma i ämnet.
Brysselkål
Jag bakade visserligen i går, men det brödet ligger och väntar. Idag hade jag
efter matlagningen kvar en del brysselkål och passade på att använda den till
bröd. Jag tog det senaste receptet med klementiner och bytte mot lika mycket
brysselkål. Kålen avger inte lika mycket vätska, så degen blev seg. Jag
gräddade lika länge som vanlig, lät brödet kallna i luften några timmar och
skar det sedan inför fotograferingen. Det hade lämplig konsistens.
Vörtbröd 4b
Det bröd som jag bakade för fyra dagar sedan har jag nu tagit ut ur kylen.
Jag hade avsett att vänta tre dagar, men jag hade tillräckligt med annat bröd
och kunde vänta ytterligare en dag. Brödet var inlindat i plastfolie och lagt
i en plastpåse så att någon vätska inte skulle kunna avdunsta. Vägning både
före och efter väntetiden bekräftade att någon viktminskning inte hade skett.
När jag skar brödet visade det sig att det hade den önskade torrheten. Någon
deg fastnade inte på kniven. Jag kunde se, men inte känna, att en den del av
brödet hade fastnat på kniven. Jag har inte någon förklaring till det som har
hänt med brödet under den kalla lagringen. Däremot har jag lärt mig hur jag
skall gå till väga när jag använder vörtmix. Jag har kvar 10 g, så det blir
bara en gång till. Nästa jul gör jag om det.
När jag efter publiceringen jämför bilderna i de båda inlägg som behandlar
detta bröd upptäcker jag att brödet har fotograferats från olika håll. Jag
kommer att vara mer uppmärksam på detta om det någonsin åter skulle bli
aktuellt.
Inlagd rödkål
Efter julen hade jag kvar inlagd rödkål i glasburk, med en större andel
ättiksspad än i det jag hade ätit. Det var även min avsikt för att därigenom
kunna använda det som surmedel till bikarbonaten. Jag tog 100 g av rödkål med
spad och blandade i smeten där det ingick endast 3 g bikarbonat. Det
fungerade som det var avsett.
Kakao 3
Vid förra tillfället minskade jag kakaomängden från 51 till 24 g. Nu minskade
jag ned till 18 g och gräddningstiden återställdes till 60 min. Färg,
konsistens och smak får godkänt.
Vörtbröd 5
Det var inte så länge sedan jag senast bakade, men jag har kommit fram till
att vörtbrödet behöver en vilotid innan det äts. Jag gjorde slut på de 11 g
som återstod av vörtmixen och de 86 g av den inlagda rödkålen.
Vörtbröd 5b
Efter tre dagars väntan skar jag brödet. Det hade torkat som väntat. Det var
en aning sprött och några skivor föll isär längst upp. Det var mindre lyckat
med inlagd rödkål i brödet. Det har fungerat med vörtmix, men det tog ett tag
innan jag lärde mig hantera den. Jag hoppas att jag kan baka vörtbröd utan
förberedd blandning nästa jul.
Pepparkakor
Jag brukar skriva om brödbakning, men idag gör jag en utvidgning om något som
också har med bakning att göra.
Jag har nyligen fått höra att det är svårt att göra egen pepparkaksdeg. När
jag häromdagen såg färdig sådan i butiken och dessutom till extrapris köpte
jag ett paket. Jag brukar lära mig nya verksamheter genom stegvis inlärning
och kan därför tillåta halvfabrikat.
I stället för att kavla ut degen skar jag drygt hälften i skivor med
tjockleken 2-3 mm. När det hade gått den föreskrivna tiden på 6' var kakorna
fortfarande degiga så jag lät dem vara kvar i ugnen ytterligare 3'. Det blev
dock brända och jag tog ut dem. Det visade sig att de stelnade även efter att
de hade tagits ut.
Jag satte åter in plåten med nästa tredjedel av kakorna. Jag provade med
stickan, men tog ändå ut dem efter 7'. Några blev brända. Man kan se märken
efter provstickan.
Den sista tredjedelen fick vara inne endast 6'. Dessa blev bättre. Under
gräddningen minskade vikten från 276 till 228 g, dvs ett bortfall på 17 %.
Det var krångligt. Den alltför känsliga rökdetektorn pep flera gånger. Jag
kommer inte att göra om det under den närmsta tiden. Resten av degen kommer
jag att äta direkt, vilket jag brukade göra förr om åren innan jag hade ugn.
Jag gjorde nog pepparkakor när jag var barn, men det var länge sedan.
Jag har tidigare skrivit ut orden "minut" och "minuter" med förkortningen
"min". I detta inlägg och hädenefter kommer jag för det mesta att ersätta
detta ord med apostrof.
Mindre mängd bakpulver
Jag har under en längre tid hållit mig till 8 g bakpulver. Jag har provat med
12 g och, som i detta fall, gått ned till 5 g. Jag ser ingen skillnad.
Bakformens användning
Jag brukar vanligen använda bakformen till brödbakning, men idag har jag
gjort rödbetsgratäng i den. Trots att den har särskild beläggning och var
smord har det fastnat på insidan, vilket försvårade den efterföljande
diskningen.
Surkål
Jag hade använt surkål i den ordinarie matlagningen och passade då på att
använda en del, i detta fall 100 g, tillsammans med bikarbonat. Jag gjorde
ungefär som när jag använde inlagd rödkål. Resultat blev som förra gången.
Det smakade även en aning underligt, precis som förra gången. I det här
fallet bakade jag redan i går och lät brödet vänta nästan ett dygn innan jag
skar det. Jag har tidigare fått degigt bröd, men endast när jag har haft
brödmix i det. Jag har läst mig till att det är vanligt om man har rågmjöl i
degen, men det har jag inte märkt något av när jag bakat utan vört.
Bikarbonat och ättiksprit
Jag har tidigare provat med olika sura matvaror för att få bikarbonaten att
reagera och därigenom ge brödet större volym. Idag förenklade jag med hjälp
av 12-procentig ättiksprit. Jag använde mitt normalrecept i vilket det ingår
3 g bikarbonat och hällde i 10 g av ättikan. Resultatet blev som vanligt. Jag
har tidigare märkt en viss bismak när jag har använt surkål och inlagd
rödkål, men det gjorde jag inte denna gång. Jag avser att fortsätta med detta
och variera andra ingredienser.
Kakaopudding
Jag hade för avsikt att göra chokladpudding men hittade inga recept. Det
närmaste var några recept med kakao och därför kallar jag maträtten
kakaopudding. Inför detta hade jag inhandlat majsena, dvs stärkelsemjöl
framställt av majs. Jag hade överfört denna till en glasburk, men sedan
förväxlade jag denna med en burk dinkelmjöl.
När jag påbörjar något nytt utgår jag vanligen från ett existerande recept
och modifierar det senare i flera steg. Alla recept innehåller socker, vilket
jag vanligen undviker. Jag tog därför en mindre mängd än det föreslagna.
Denna pudding kom att innehålla mjölk 244, dinkelmjöl 21, kakao 15,
strösocker 12 och vaniljsocker 5 g. Det skulle sjuda 3-4 minuter, men det
blev nog mycket mer.
Jag rörde om hela tiden med en silikonpensel för att undvika klumpar. När jag
var klar hällde jag allt i två plastburkar och ställde i kylen. Efter
avdunstning och diskning blev det kvar 243 g.
Dinkelmjöl
För första gången bakar jag med dinkelmjöl. Jag har bytt ut hälften av
vetemjölet mot dinkelmjöl. 30% är grovmalet rågmjöl.
Paprikapulver
Jag har provat med olika tillsatser i brödet och idag var det dags för
paprikapulver. Jag började med 20 g i de torra ingredienserna, men det blev
inte mycket färg, Jag lade i ytterligare 10 g. Det återverkade på det färdiga
brödets färg, men det smakade inte så mycket paprika.
Kakaopudding 2
Jag upprepar försöket för fem dagar sedan och väljer denna gång rätt
ingrediens, nämligen majsena. Eftersom jag undviker socker minskar jag
ytterligare, trots att jag inte träffade rätt förra gången. Idag blandade jag
ihop mjölk 242, majsena 33, kakao 15, och vaniljsocker 5 g. Jag lät sjuda
endast 2'. Av de ursprungliga 294 g blev det efter avdunstning och diskning
kvar 272 g som jag ställde i kylen. Jag har redan hunnit provsmaka och jag
ger resultatet godkänt. Nästa gång bortfaller även vaniljsocker.
Fullkornsdinkelmjöl
För några dagar sedan hade jag hittat dinkelmjöl i butiken och jag har redan
hunnit baka bröd med detta mjöl. Några dagar senare fanns det även
fullkornsdinkelmjöl. Det är detta jag har använt i dagens bröd. Det verkar ha
blivit en aning bränt på ovansidan.
Jag brukar baka på morgonen, låta det svalna och torka för att först på
kvällen skära det och äta av det. Det ser ut som de andra bröd jag gör med
rågmjöl.
Fullkornsdinkelmjöl 2
När jag hade skurit brödet upptäckte jag att det hade bildats en gasbubbla
alldeles under skorpans övre del. Det gjorde det tunna lagret känsligt för
värme och det blev bränt. Förra gången var degen så seg att det var svårt att
få den att passa in i formen. Jag utökade vattenmängden med 24 g. Jag antog
att det mesta skulle avdunsta under gräddningen. Så blev det inte. Brödet
vägde 19 g mer. Jag kommer att utöka vattenmängden mer under de närmaste
gångerna, möjligen även med vanligt dinkelmjöl.
Melaminskål 4 liter
Idag när jag besökte loppmarknaden hittade jag en melaminskål på 4 liter. Med
den skulle jag kunna förbereda en deg för två bröd.
Kakaopudding 3
Ännu ett nytt försök med kakaopudding. Enligt planen skulle jag denna gång ta
bort vaniljsockret, vilket även skedde. Jag bytte ut mjölken mot 250 g grädde
med 26% fett. Jag värmde upp och rörde om hela tiden med silikonpenseln.
Avsikten var att låta det sjuda under endast två minuter. Innan det kom så
långt att några bubblor kunde ses hade konsistensen redan ändrats så mycket
att jag valde att ta bort kastrullen från spisen. Denna gång kunde jag med
lätthet få ut det mesta ur teflonkastrullen. Det fanns några brända rester
kvar och de kan möjligen skönjas på bilden. Grädde 250 g, majsena 33 g, och
kakao 15 g gav pudding 284 g.
Kakaopudding 4
Ännu ett nytt försök med kakaopudding. När jag förra gången använde grädde
blev det segt så tidigt att jag inte gav puddingen någon tid att sjuda. Det
skedde därför ingen förening mellan grädde och majsena. Jag har idag återgått
till mjölk och låtit det sjuda i två minuter under ständig omrörning med
silikonpenseln. Mjölk 240, majsena 35 och kakao 15 g. Av dessa 290 g försvann
26 i avdunstning och 3 i diskning. Kvar blev 261 g. När jag flyttade över
från kastrull till plastburk stelnade det så snabbt att jag inte hann fylla
ut på sidorna. Locket kom därvid att vidröra puddingen. Vid provsmakning
visade den sig vara en aning seg.
Snickerbröd
Det lär visst finnas någon godisbit som kallas Snicker. Den innehåller
jordnötter. Jag har vidareutvecklat mitt kakaobröd och har idag låtit 105 g
jordnötter ingå.
När jag hade tagit ut brödet ur ugnen uppvisade det en längsgående spricka på
den långsida som vetter åt ugnsfönstret. Det har hänt många gånger tidigare
med denna gång sjönk brödet ihop efter några timmmar, så den syns inte
längre. Den var en aning degig i botten, inte helt genomgräddad.
Jag har skrivet två dagsverser på detta tema, varav den första har
publicerats på annat ställe.
Jag har ätit så jag spricker, jag är blivit bra så mätt.
Men så hittar jag en Snicker, och den slinker ned så lätt.
Men så hittar jag en Snicker, och den slinker ned så lätt.
Jag går ej igång på smicker, det är knappt det mig berör.
Tryck i stället in en Snicker, det är då jag allting gör.
Tryck i stället in en Snicker, det är då jag allting gör.
Två bröd
Med hjälp av den nya och stora skål, för vilken jag nedan har redogjort, har
jag lyckats baka två bröd samtidigt. Jag fördubblade det mesta men inte
gräddningstiden. Jag gör allt i skålen och lägger inget på bakbordet. Jag
brukar knåda med elvispen under 10-15 minuter. Idag blev det 25 minuter.
Dagens ingrediens är apelsiner. Jag skar klyftorna i centimeterstora bitar.
Dessa bryts vanligen ned under knådningen. Dagens långa tid behövdes både för
att få isär klyftorna och att få rätt konsistens på degen. Det var en aning
komplicerat att dela degen i skålen. När jag hade fått över den i två
likadana bakformar vägde jag båda varefter jag gjorde vissa justeringar för
att få dem lika tunga.
Radiokaka
I samband med att jag har letat brödrecept i youtube, så har jag flera gånger
stött på något som kallas "radiokaka". De viktigaste ingredienserna är
kokosfett, choklad och kex. Tyskarna kallar detta bakverk "kall hund". I min
bakning har jag reducerat ingredienserna fett och socker så långt det har
varit möjligt. Mina nyligen avklarade försök med kakaopudding har utgjort
steg på vägen mot dagens resultat. Jag har idag gjort ett nytt försök med
aningen mer mjölk än förra gången och kortare tid på spisen. Jag såg inte ens
några bubblor, men under den ständiga omrörningen kunde jag känna när det
började stelna. Jag klädde en liten rektangulär burk med plastfolie och
varvade den alltmer stelnande kakaopuddingen med tunna skivor av apelsinbröd.
Detta bröd liknar det som omnämns i mitt förra inlägg, men bakades i förrgår.
Jag förslöt burken med det tillhörande locket och ställde in den i kylskåpet.
Efter två timmar var det dags för efterrätt och då plockade jag fram burken,
vällte över kakan på locket och avlägsnade plastfolien. Därav den släta
översidan. Jag skar två lagom tjocka skivor och dessa har faktiskt en
utseendemässig likhet med riktig radiokaka. Inget socker och ett beräknat
fettinnehåll på 4%.
Jag har bakat radiokaka, mina konster har nått hit.
Finns det någon som vill smaka, kan jag bjuda på en bit.
Finns det någon som vill smaka, kan jag bjuda på en bit.
Snickerbröd 2
Jag har gjort ett nytt försök med snickerbröd. I de flesta fall har bröden
spruckit på ena långsidan, vanligen den mot ugnsfönstret och det oberoende av
hur långt in i ugnen formen har ställts. På youtubes filmer om brödbakning
har jag många gånger sett hur de har skurit degens ovansida innan formen
ställs in i ugnen. Nyligen gavs det samtidigt en förklaring till detta och
det skulle vara att man därvid slipper få ytan sprucken på andra ställen. Jag
provade detta och det visade sig stämma.
Så här ser ena långsidan ut.
Så här ser andra långsidan ut.
Jag visar även undersidan och här ser man att flera jordnötterna har sjunkit
ned mot bottnet. Hur det ser ut inne i brödet vet jag ännu inte. Jag har
denna andra gång ökat mängden jordnötter. När jag låter frukt ingå i brödet
låter jag en fjärdedel av vetemjölet bytas ut mot havregryn. Idag har jag
tagit bort havregrynen och låtit en tredjedel av mjölet utgöras av
dinkelmjöl. Ingredienserna denna gång är vete 387, dinkel 200, bakpulver 7,
kakao 18, jordnötter 150, rapsolja 52 och vatten 369 g.
Brödet har efter gräddning fått svalna och torka under åtta timmar, vilket
denna gång är tiden fram till konsumtionen. Jag har skurit av en bit så att
jag kan se hur brödet ser ut inuti. Jordnötterna verkar ha kunnat behålla
en jämn fördelning i brödet. Det finns några förmörkningar som tyder på en
viss kvarvarande degighet, men den är inte koncentrerad till bottnen
vilket har varit fallet med apelsinbröd några gånger.
Två bröd med fullkornsdinkel
Jag har åter gjort ett försök med att göra två bröd samtidigt. Denna gång med
bikarbonat, grovmalet rågmjöl och fullkornsdinkel. Jag knådade med elvispen
under 15 minuter så degen blev ganska seg. Därefter var det svårt att dela
den till de två formarna, avsevärt svårare än det var med apelsinbrödet
häromveckan. Denna gång gjorde jag en lång skåra på ovansidan i likhet med
snickerbrödet häromdagen. Det blev ingen spricka på någon av långsidorna så
jag kommer att fortsätta med denna nya vana.
Jag väntade nästan ett helt dygn innan jag delade det ena brödet för att se
hur det såg ut inuti. Det blev ingen spricka på långsidan. Nedsänkningen på
ovansidan efter skåran är liten. Det andra skär jag först om tre dagar.
Bakmaskin
Det var länge sedan jag hämtade elvispen från vinden, men några
tillhörigheter i kartongen hade jag låtit vara kvar. På kartongen står det
att innehållet tillverkades 1984 och jag antar att jag inhandlade den samma
år. Jag använde den några år in på 1990-talet, men inte därefter. Där finns
förutom en liten skål även en ställning med skål. Elvispen kan fästas i
ställningen och när man sätter igång den roterar skålen och vispen rör sig
från mitt till kant och tillbaka. Därigenom blir innehållet blandat väl. Jag
kan inte påminna mig att jag har använt skålen med ställning, men slitage i
skålens botten tyder på detta.
Idag bakade jag apelsinbröd med vetemjöl och havregryn. I den nyligen
införskaffade skålen på fyra liter har jag lyckats förbereda en deg för två
bröd. Denna skål innehåller tre liter och jag ville veta huruvida det gick
att göra två bröd även i denna. Jag hällde först i de torra ingredienserna
och rörde om en aning. Sedan tog jag alla våta ingredienser och lät vispen
arbeta. Efter 20 minuter såg degen bra och slät ut. Jag upptäckte då en
apelsinkärna som jag tog bort. Om jag hade hållit i elvispen själv hela tiden
hade jag nog upptäckt denna tidigare och kanske tillochmed ytterligare några
kärnor. Det kommer att visa sig när jag äter brödet.
När bröden var klara upptäckte jag att jag denna gång inte hade kommit ihåg
min nya vana att göra en skåra på ovansidan. Därför blev det sprickor på alla
långsidorna. Bröden uppvisar viss kvarvarande degighet i botten. Möjligen
behövs mer bakpulver och mindre vätska. Jag kommer att variera några
parametrar och återkommer i ärendet.
Det andra brödet skar jag först tre dagar senare och det uppvisade ingen
degighet i botten.
Bakgaller
Jag har beställt och fått ett bakgaller så att jag lättare kan låta bröden
svalna och torka. Det är även möjligt att lägga våfflor och kakor på dessa.
Det ingick tre likadana galler i paketet så att jag kan låta dem utgöra
våningar ovanpå. Tillverkningen motsvarade dessvärre inte formgivarens
önskemål. De övre våningarna passade inte och hela ställningen var instabil.
Jag böjde in de utfällbara benen en aning så att de bättre passade i den
våning som var under och då blev allt stabilt.
Snickerbröd 3
Ett nytt försök med snickerbröd och denna gång i elvispens skål och ställ. Då
är det lättare att göra två bröd samtidigt. De två tidigare gångerna har jag
använt 105 respektive 150 g jordnötter, men denna gång valde jag 130 g. De
övriga ingredienserna var nästan oförändrade. Jag började med de torra
ingredienserna och lät elvispen blanda dem. Det gick inte som det var tänkt.
Det som fanns i ytterkanten av skålen blandades inte lika lätt. Jag hjälpte
till med en sked. Sedan hällde jag i rapsolja och vatten. Vispen fick blanda
och knåda under 18 minuter. Inför delningen av degen ville jag prova något
nytt och lade därför hela degen på skärbrädan. Degen lossar lättare från
elvispens skål än från melaminskålen på 4 liter.
När jag har gjort apelsinbröd har det varit ganska lätt att dela degen i två
delar inne i skålen, men det var avsevärt svårare med rågbröd. Här var det
lätt att dela degen i två delar.
Sedan lade jag varsin del i de båda formarna, flyttade över en aning deg från
den ena till den andra för att få lika mycket deg i formarna. Denna gång kom
jag ihåg att göra en längsgående skåra på ovansidan för att därigenom slippa
sprickor på långsidorna.
Nu är bröden färdiga. Det blev en skåra på ovansidan, men inga sprickor på
långsidorna.
Bakmatta
När jag gör två bröd samtidigt behöver jag dela degen i två lika stora delar.
Jag har först provat att göra det i skålen och därefter på en skärbräda. Jag
hittade häromdagen en bakmatta av silikon i butiken och inhandlade en sådan.
När jag gjorde snickerbröd var det lätt att få ut degen ur skålen utan att
något fastnade. Dagens deg med rågmjöl och fullkornsdinkel var ännu efter 25
minuters knådande i bakmaskin ganska degig, vilket gjorde det svårare med
urtagningen. Efter delning hade jag vissa problem med att få över den första
deghalvan till formen. Glasskivan har en annan stadga och kunde lyftas och
därefter låta den ena deghalvan rulla ned i formen. Den andra deghalvan lät
sig lättare överflyttas till formen. Trots degigheten var det endast en liten
mängd deg som häftade kvar vid bakmattan.
Jag flyttade över en aning deg för att det skulle bli lika mycket deg i
vardera form. Denna gång kom jag ihåg att göra en längsgående skåra på
ovansidan.
Efter sjuttio minuter i ugnen var det klart. Jag lät brödet svalna och
torka under dagen. Det blev ingen spricka på långsidorna.
När jag hade skurit upp ena brödet ser jag en viss degighet mot botten. Det
blir nog bättre i det andra brödet som kommer att skäras först efter tre
dagar.
Det andra brödet blev bättre efter tre dagar i kylskåpet. Det syntes ingen
degighet och det var genomgående en aning torrare.
Blodapelsin
Vardera av dagens två bröd innehåller 117 g blodapelsin. Jag har tidigare
nöjt mig med 100 g, men ville öka en aning för att möjligen kunna se en
färgförändring. Så blev det inte.
Deg som innehåller vete och havre brukar efter knådning vara slät på utsidan
och lätt att få ur skålen, med den som innehåller råg och dinkel förefaller
däremot mer degig och klibbig på utsidan. I det senare fallet har jag i flera
steg tillfört större mängd vatten och denna vätska har inte förångats under
bakning utan finns kvar i brödet. Det har vägt mer efter avsvalning och
torkning så det är tydligen kvar mer vätska efter denna receptändring. Det
ger inte mer näring så jag överväger att minska mängden vatten för att
därigenom underlätta överflyttandet av deghalvorna till bakformar via den nya
bakmattan.
I stället för att såsom tidigare försöka lyfta över deghalvorna till
bakformarna, låter jag formarna sjunka ned över degarna. Sedan vänder jag
uppochned på allt.
Det går lätt att lyfta bort bakmattan, men man kan se att undersidan har
klibbat fast och att degarna inte passade riktigt i formarna.
Jag flyttade över 25 g för att få lika mycket deg i vardera form, tryckte ut
mot kanterna, gjorde ovansidan slät och avslutade med den längsgående skåran
på ovansidan.
I likhet med rågrödet blev även detta bröd bättre efter tre dagar. Det första
av det två bröden i denna omgång var degigt mot botten, men detta uppvisade
ingen degighet efter väntetiden. Hur brödet såg ut direkt efter gräddningen
vet ingen.
Slickepott
Jag rör inte brödet med händerna, utan använder en slickepott av silikon för
att få över degen från skål till matta, dela degen, justera vikten, göra
ovansidan slät och göra skåran. Jag har tidigare även använt den för att
under knådningen få bort deg från övre delen av skålens insida.
Citron och kokos
Jag har tidigare provat med olika frukter och idag var det dags för citron,
mest beroende på att butiken lockade med detta. Jag hade nyligen inhandlat en
påse med kokosflingor. Jag kombinerade dessa nyheter. I vardera av dagens
båda bröd använde jag 100 g citron och 100 g kokos. Eftersom kokosen till
större delen består av fett minskade jag mängden rapsolja en aning. I
övrigt var det ingen skillnad.
När jag hade tagit ut brödet ur ugnen såg det ut som förväntat. Skåran på
ovansidan hade förhindrat sprickor på långsidorna.
Brödet såg inuti en aning degigt ut. Jag kunde inte ha minskat mängden vatten
eftersom degen måste vara så rörlig att jag kan få in den i formen och fylla
ut i hörnen. Brödet smakade inte särkilt degigt. Jag får väl se hur det andra
brödet kommer att vara om tre dagar.
Havremjölk och dinkel
Jag gör regelbundet förändringar av mina recept, men dessa ändringar är
vanligen så små att det förhoppningsvis blir ett resultet som påminner om det
tidigare. I detta fall gjorde jag en större ändring. Jag hade fått en liter
av en dryck vars ena hälft bestod av mjölk och den andra av havre. Det lär ha
funnits något som tidigare kallades just havremjölk och som mest var gjort på
havre men inte alls mjölk. Denna vara får visst inte längre kallas så, men
jag säljer inte denna vara och tillåter mig därför att återanvända detta ord.
I början när jag gjorde scones var den enda ingående vätskan mjölk, men denna
har med tiden alltmer ersatts av vatten. Det var mer än tre månader sedan jag
lät mjölk ingå i brödet. Eftersom jag ville få slut på denna nya dryck inom
rimlig tid använde jag enbart denna dryck som vätska i dagens bröd. Jag
ersatte även en större del av vetemjölet och all mängd havregryn med
dinkelmjöl. Jag blandade således ihop vete 297, dinkelmjöl 400, bakpulver 8,
solroskärnor 90 g och hällde sedan i 503 g havremjölk. Sedan lät jag elvispen
blanda och knåda under 15 minuter. 60 minuter i 200 grader. Efter 12 timmars
avsvalning skar jag brödet.
Kokos och citrusfrukter
Jag hade kvar en citron sedan tidigare och ville använda den. Jag har
tidigare haft svårt att få bort kärnorna och först under knådningen upptäckt
några som jag därvid plockat bort. Denna gång särade jag på klyftarna utan
att frigöra dem från varandra. Sedan skar jag igenom klyftorna nästan helt.
De båda citronhalvorna var därvid var för sig sammanhängande och jag kunde
upptäcka och plocka bort kärnorna utan att saften rann ut på skärbrädan.
Förra gången jag använde kokos minskade jag mängden rapsolja. Denna gång tog
jag bort den helt. Fettet lär bidraga till att brödet växer under
gräddningen. Under tiden i ugnen kunde jag konstatera att det inte hände så
mycket i det avsendet, så det kanske stämmer.
I går hade jag fått tag på två nya formar och ville jag även prova dem. Jag
har redan några formar, men en har skadats av att jag en gång gjorde gratäng
i den, så jag behöver några i reserv. Innan jag satte in citronbrödet i ugnen
förberedde jag ett nytt, denna gång med apelsin. När jag skalade citronen,
med ett tjockt skal, föll det bort 47%. Apelsinen, med ett tunnare skal,
förlorade endast 28%.
Tio timmar senare skär jag citronbrödet. Det ser kompaktare ut än vanligt.
Apelsinbrödet, det undre på bilden, får vänta två eller tre dagar.
Gröna bakformar
Det var loppmarknad i min stadsdel idag. Jag hittade två bakformar med grön
utsida.
Radiokaka 2
Det har gått två månader sedan jag visade min radiokaka. Sedan dess har jag
gjort ytterligare tre, vilka inte har redovisats. Nu när jag gör ett nytt
försök har mitt resultat blivit bättre och jag har något att visa. Det
svåraste har varit att veta hur länge jag skall låta puddingen sjuda. Den
stelnar redan en aning i kastrullen vilket gör det svårare att flytta över
den till formen och varva med bröd. Den får inte vara för lös eftersom den då
inte får önskad stelnadsgrad.
Jag har tidigare inte kunna välja en lämplig form. I början tog jag en
förvaringsburk i plast och klädde den invändigt med plastfolie. Det var
krångligt att få folien på plats. Numera använder jag en använd
mjölkförpackning. Puddingen fastnar inte på insidan och formen kan lätt
diskas efteråt.
Det är lätt att skära skivor i mjölkförpackningen, men svårare att lyfta
ut de första skivorna.
Idag var det dags att skära ytterligare några skivor. De lät sig lättare
lyftas ur och skivorna ser mer ut som en vanlig radiokaka.
Lakritsbröd med jordnöt
Dagens halva firande klarar jag av med en kombination av tidigare försök,
nämligen flytande lakrits och jordnötter. Jag använde endast vetemjöl, inga
andra mjölsorter eller havregryn. Jag lät brödet svalna av och torka under
flera timmar innan jag skar det. Brödet såg en aning degigt ut.
Bikarbonat och gräddfil
Bikarbonat kräver något surt och jag har tidigare provat med bland annat
filmjölk. Det hade blivit över gräddfil och jag använde den till brödbaket.
Tillsammans med bikarbonat brukar jag använda rågmjöl, grovmalet dinkelmjöl,
solroskärnor och linfrön. Denna gång använde jag vetemjöl och vanligt
dinkelmjöl.
Ingredienserna utgjordes av vete 330, dinkel 250, bikarbonat 3, solroskärnor
90, linfrön 60, gräddfil 135 och vatten 295 g. Jag gjorde två bröd samtidigt.
Jag beräknar ingrediensernas kostnad för vardera bröd till 11 kr. Sammanlagd
elkostnad för knådning med elvisp och en timme i ugnen torde bli 2,50 kr,
räknat på mitt genomsnittspris för el.
Brödet växte väl under gräddningen. Jag har haft liknande goda erfarenheter
med bakpulver och havremjölk. Jäsning med bildning av gasbubblor är inte
nödvändig för att få nyttigt bröd, men visar på att jag är på rätt väg när
jag vill lära mig baka bröd. Jag behöver prova mig fram i större
utsträckning.
Persikor och bikarbonat
Förra gången hade jag för första gången kombinerat bikarbonat med de tunnare
mjölsorterna. Idag har jag provat något nytt, nämligen bikarbonat tillsammans
med havregryn och frukt. Jag har tidigare använt mig av nektariner som därvid
lätt har låtit sig blandas med de övriga ingredienserna. Persikorna visade
sig vara hårdare och kvarstod som bitar även efter en stunds knådning i
maskinen. Det var så hårt att bakmaskinen inte klarade av det utan slirade på
kugghjulen. Jag förberedde två bröd samtidigt och tillsatte ytterligare 80 g
vatten per bröd. Jag fortsatte med att hålla vispen i handen under de 20
minuter som jag vanligtvis knådar degen. Dagens ingredienser per bröd: vete
440, havregryn 140, bikarbonat 3, solroskärnor 90, ättika 10, persikor 125,
vatten 366 g.
Jag var osäker på huruvida det var rätt mängd vätska i degen. Efter 60
minuter såg det nästan färdiga brödet en aning ljust ut på ovansidan, så jag
ökade tiden med 10 minuter. När jag väl hade tömt ugnen verkade de båda bröden
vara lagom mörka och hårda.
När jag åtta timmar senare skar brödet såg det bra ut. Man kan se några
fruktbitar som inte hade blandat sig med degen. Det finns antydan till viss
degighet i botten.
Bikarbonat och mjölk
Jag har tidigare provat bikarbonat med gräddfil med gott resultat. Idag har
jag bytt ut gräddfilen mot vanlig mjölk i samma mängd, dvs 135 g. För att få
något surt till bikarbonaten har jag bytt ut 10 g vatten mot ättika. Jag
glömde bort att göra en skåra i degens undersida, men det blev inte några
större sprickor på sidorna. Brödet verkar ha vuxit på höjden lika mycket som
förra gången. Det visar sig först senare idag hur det ser ut inuti.
Det ser bra ut. En aning degighet i botten. Nu syns det att det är mindre
mängd linfrön än förra gången. Jag brukar låta 60 g ingå, men det tog slut
efter 32 g.
Bikarbonat och havregryn
Efter att ha bytt ut gräddfilen mot mjölk och även låtit denna mängd mjölk
minska, är mjölken denna gång helt borta. Jag har tidigare kombinerat frukt,
havregryn och bakpulver på olika sätt. Idag har har jag provat med havregryn
och bikarbonat. Till 140 g havregryn har jag använt 306 g vetemjöl och 134 g
fullkornsdinkel. Brödet verkar ha vuxit aningen mindre på höjden.
Hela brödet verkar ha en jämn fuktighet, utan antydan till degighet i botten.
Jag har delvis återgått till en tidigare högre nivå av linfrön. Nu är det 50
g och jag kommer att hälla mig till den andelen ett tag i fortsättningen. Jag
har läst mig till att det kan frigöras cyanid ur dessa linfrön och de bör
därför inte krossas före tillredningen. De delas dock vid ätandet. Jag tror
inte att jag befinner mig i riskzonen, men om jag råkar föräta mig på bröd
vet jag inte vad som händer. Jag har tidigare antagit att det är med rågmjöl
som jag får denna mörkare färg. När jag har använt vanligt dinkelmjöl
tillsammans med vetemjöl och havregryn har det inte blivit mörkare. När jag
nu använder fullkornsdinkel har det blivit mörkare. Jag kommer att vara
uppmärksam på detta och med variationer på recepten försöka förstå denna
förändring.
Vetemjöl
Jag har hittills använt olika blandningar av mjölsorter och andra
ingredienser men inte enbart vetemjöl. Jag provade idag. 580 g vete, 3 g
bikarbonat, 8 g ättika, 439 g vatten.
Det smakade inte så mycket. Jag ser fram emot nästa försök.
Endast fullkornsdinkel
Dagens försök var motsatt det förra såtillvida att jag använde mig av enbart
fullkornsdinkel. Ett paket innehåller 560 g så det blev två bröd. Jag hade
först tänkt att fylla på med en aning vetemjöl så att jag kom upp till den
vanliga mängden 580 g mjöl, men jag avstod. 531 g fullkornsdinkel, 3 g
bikarbonat, 8 g ättika, 383 g vatten.
Rättelse. Ett paket fullkornsdinkel innehåller 1060 g så det blir 530 g per
bröd.
Vete och dinkel
Det två senaste försöken skilde sig avsevärt från varandra. Det första,
enbart vetemjöl, gav visserligen tuggmostånd men smakade knappt något. Det
andra, enbart fullkornsdinkel, var alltför mjukt men smakade bättre än det
mesta jag hittills har bakat.
Jag återgår till ett mellanting, nämligen 265 g av vardera vetemjöl och
fullkornsdinkel. När jag började med solroskärnor och linfrön använde jag 90
resp. 60 g. Idag tog jag 30 g av vardera.
Jag har kunnat avsmaka detta bröd tillräckligt. Det får godkänt med avseende
på både smak och hårdhet. Jag kommer att hålla kvar vid detta recept. Jag
överväger att prova på nästa steg i min brödbakarutveckling.
Jäst
Det här är första gången jag använder jäst. Det är möjligt att jag redan som
bullbakande barn lät jäst ingå som en ingrediens. Jag tror att jag ombesörjde
endast viss del i bakprocessen så den speciella varsamhet som jästen kräven
är inte inlärd. Jag tog det recept som jag använde till det förra brödet, men
ersatte bikarbonat och ättika med 25 g jäst. Jag avsåg att göra endast ett
bröd, men efter den första jäsningen på 30 minuter blev degen så stor så jag
förberedde en andra form. Under jäsningen hade jag låtit skålen stå uppe på
en halvvarm ugn.
När jag delade degen i skålen sjönk den ihop ganska mycket, men jag anade att
den andra jäsningen skulle ge ökad volym. Efter att ha fördelat degen i två
formar lät jag den jäsa ytterligare 20 minuter, även denna gång ovanpå ugnen.
Degen i de båda formarna ökade i volym. Jag ställde in formarna i ugnen och
ställde in termostaten på 200 grader och tiden på 60 minuter.
Under gräddningen skedde ingen storleksförändring, vilket alltid varit fallet
när jag har bakat med bakpulver och bikarbonat. Det uppstod därför ingen
spricka på utsidan. Av den degmängd som vanligen används till endast ett
bröd, blev det nu två bröd som var för sig var nästan lika stora som ett av
det tidigare slaget. Brödet blev avsevärt mer poröst med stora gasbubblor.
Det fortfarande varma brödet gav upphov till en del smulor när jag skar det.
Det smakade annorlunda än tidigare. Under bakningaen luktade det jäst i
närheten av ugnen och jag tyckte mig även kunna smaka mig till det. Jag har
ännu inte vant mig vid det porösa brödet. Det jag hittills har bakat har
varit kompaktare.
Halverad jäst
Det förra brödet smakade jäst, så vid detta tillfälle minskade jag mängden
jäst från 25 till 12 g. Jag lät degen jäsa lika länge, men den växte inte
lika mycket denna gång. Den fick plats i den ena formen. Jag lät degen jäsa
på nytt.
Det skedde ingen storleksförändring under gräddningen. Det porösare brödet
med gasbubblor orsakade att skorpan blev en aning bränd. Jag har tidigare
gräddat under 60 minuter. Jag har läst mig till att det borde kunna klaras av
på 30. Jag beaktar det nästa gång.
Jag har tidigare låtit de kompaktare bröden vila några timmar innan det
skärs. Idag väntade jag inte så länge. Brödet har jämnt fördelade gasbubblor.
Någon tendens till degighet finns inte.
Efter en andra provsmakning kan jag konstatera att det inte finns någon
antydan till smak av jäst.
Tredelad jäst
Mängden mjöl och vatten har ökat med 7% och jästen minskat med en tredjedel
till 8 g. Förra gången lät jag degen jäsa i skål och i form 30'+20'.
Däremellan bearbetade jag degen en aning i skålen och flyttade över till
formen. Denna gång 60'+40'. Efter andra jäsningen var degen i formen större
än förra gången, mer än vad enbart mjölet kan ha orsakat. I ugnen blir brödet
inte större och det bildas inga sprickor. Första gången luktade det jäst
under gräddningen, men förra gången endast en aning. Idag kunde jag inte
märka något. Jag har minskat gräddningstiden från 60' till 40'.
Fyrdelad jäst
Jag fortsätter med minskningen av jästen, nu endast 6 g. Jag förlänger tiden
till 90' i skål och 60' i form. När det är klart är degen lika stor som förra
gången.
De två första gångerna, med gräddning 60', var brödet en aning torrt. Tredje
gången, med 40', blev det bättre. Jag har idag sänkt till 35'. Både efter
jäsning och efter gräddning ser det ut som förra gången och vid vägning märks
ingen större skillnad.
Femdelad jäst
Jag har bytt ut hälften av vete mot rågmjöl och jästen är nu nere på 5 g.
Tiden för jäsning i skål och form är oförändrad, dvs 90'+60'. Degen växte
inte lika snabbt under den första jäsningen, men nådde samma höjd. Den andra
jäsningen gav samma höjd, men hann sjunka när jag flyttade formen innan den
sattes in i ugnen.
Tiden i ugn har jag minskat till 30'. När det är klart vänder jag på brödet
och knackar på undersidan. Det tycks vara färdiggräddat. Dagens deg med
rågmjöl var bara en aning mörkare och detsamma gäller det färdiga brödets
insida. Det tyder på att det är fullkornsdinkel som ger brödet den mörka
färgen och inte rågmjöl.
Jag provsmakar när brödet fortfarande är varmt. Smöret smälter. Brödet är en
aning fuktigt inuti. Jag vet inte om det är orsakat av den kortare
gräddningstiden eller den uteblivna tiden för avsvalning och torkning.
Femdelad jäst 2
Jag har ökat mängden mjöl med 19 g, eftersom brödet inte var tillräckligt
torrt förra gången. Inget annat är förändrat.
Tiden i ugn har jag ökat från 30' till 35'. När det är klart avstår jag denna
gång från att omedelbart provsmaka, utan låter brödet svalna och torka.
Efter nio timmar skär jag brödet.
Rågkross
Nu är det dags för nästa förändring. Rågkross kan skållas eller ligga till
sig i ljummet vatten. Jag tar 50 g rågkross och häller på 100 g vatten. Det
får vänta sju timmar. Därefter kan 60 g icke uppsuget vatten hällas bort. Jag
återanvänder det förra receptet och häller i den blötlagda rågkross, nu 110
g. Jag låter jäsa 95' i skål och 60' i form. När jag tar bort formen från
ugnens varma ovansida hinner degen sjunka ned en aning innan jag fotograferar
och sätter in i ugnen.
Tiden i ugn har jag ökat till 45'.
Efter sju timmar skär jag brödet.
Rågkross 2
Jag hade förberett genom att redan i går ha lagt 100 g rågkross i 150 g
vatten. Nästan all vätska har sugits upp. Jag räknar med 30 g återstående
vatten när jag justerar de andra ingredienserna. Jäsningstiden är återställd
till 90'. Duken ovanpå skålen avslöjar inte hur degen växer. När det är klart
ser jag att degen har vuxit till mer än det dubbla. I den andra jäsningen, i
form med ovanpåliggande duk, kan jag se degen växa. Efter 40' växer den inte
mer men jag fullföljer till den planerade hela timmen.
Att se degen växa är nästan lika spännande som att vid fotokopiering se hur
en bild framträder på det papper som är nedsänkt i framkallningsbadet. Just i
denna hall med kokskåp, där jag nu bakar mitt bröd, hade jag mitt
fotolaboratorium för tre årtionden sedan.
Här fanns fordom egna labbet, lampan lyste gul och röd.
Nu får degen stå för slabbet, det som snart blir bakat bröd.
Nu får degen stå för slabbet, det som snart blir bakat bröd.
Efter tio timmar skär jag brödet.
Brödet var alltför fuktigt och mjukt, men det smakade bättre än vanligt.
Rågkross 3
Efter att ha använt 50 resp. 100 g rågkross de två senaste gångerna ökar jag
till 150 g. Jag minskar en aning på vete och vatten. Jästen har visserligen
passerat märkt datum och blivit en aning torr och brun, men jag låter mig
inte påverkas av sådant. Jag minskar från 5 till 4 g. Jästiden i skål och
form är 90' resp. 60'. Degen blir lika stor som förra gången.
Tiden i ugn har jag ökat till 60'. Jag ställer det varma brödet på ett galler
och betraktar det flera gånger, medveten om att jag ännu inte får äta av det.
Efter nio timmar skär jag brödet.
Brödet var bättre än förra gången, lagom mjukt och fuktigt. Skorpan var en
aning hård, möjligen beroende på att jag hade ökat gräddningstiden. Jag har
kvar 200 g rågkross. Det får räcka till två bröd.
Rågkross 4
Jag har återgått till 100 g rågkross, blötlagd i 150 g vatten. Jästen minskar
jag till 3 g. Den har nu blivit ganska torr, så det finns kanske mer jäst i
den. Jag löser jästen i vatten med temperaturen 37 grader. Jästiden i skål är
liksom tidigare 90'. Jag jämför med den
bild
som togs för snart en månad sedan, men det märks ingen skillnad, trots att
jag använde en åttafaldig jästmängd.
Jästiden i form är fortfarande 60'. Jag jämför med en nästan månadsgammal
bild
då jag använde 12 g jäst.
Efter nio timmar skär jag brödet.
Det här var det hittills bästa brödet med rågkross. Den kortare tiden gjorde
skorpan mindre hård. Jag kan nog sänka en aning till. Brödet har lämplig
hårdhet och fuktighet.
Snickerbröd 4
Jag har visserligen gått över till jäst, men några bröd som jag tidigare har
bakat med bakpulver provar jag nu med bikarbonat. Ingredienserna är idag vete
398, havre 132, bikarbonat 3, ättika 8, kakao 18, jordnötter 150, och vatten
383 g.
Snickerbröd 5
Det förra brödet blev en aning hårt så jag gör ett nytt försök. Jag ökar
mängden bikarbonat och vatten samt minskar på jordnötter och gräddningstid.
| vete | havre | bikarbonat | ättika | kakao | jordnötter | vatten | tid | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| förra | 398 | 132 | 3 | 8 | 18 | 150 | 383 | 60' |
| detta | 398 | 132 | 6 | 8 | 18 | 130 | 433 | 50' |
Min första tabell i html.
Inte bara degen knådas, i mitt eget bageri.
Även dessa sidor kodas, som i bloggningsmakeri.
Nyttjar inte några mallar, skriver i HTML.
Nätt och jämnt jag detta pallar, lyckats göra en tabell.
Även dessa sidor kodas, som i bloggningsmakeri.
Nyttjar inte några mallar, skriver i HTML.
Nätt och jämnt jag detta pallar, lyckats göra en tabell.
Kanelbrödets dag 2
Jag får åter anledning att högtidlighålla kanelbrödets dag. Denna gång med
40 g russin och 40 g hackad sötmandel. Jag har i viss mån gått de sockriga
bullarna till mötes genom att inkludera 25 g vanillinsocker.
Endast smör kan göra brödet rättvisa.
Släppa krav jag kanske skulle, om det verkligen var nöd.
Andra nöjer sig med bulle, men jag kräver riktigt bröd.
Andra nöjer sig med bulle, men jag kräver riktigt bröd.
Rågkross med bikarbonat
Det visade sig att jäståtgången var så liten att tiden hann överskridas, men
det var först när den blev torr och smulig som jag undrade hur länge jag
skulle kunna använda den. Det gick bra den sista gången. Jag har de senaste
gångerna åter använt bikarbonat, men endast med de lättare brödvarianterna.
Idag kombinerar jag bikarbonat med rågkross.
Redan kvällen före blötlade jag 100 g rågkross i 150 g vatten. Jag skrev även
receptet för dagens bröd, varvid jag först lade dit surmedlet ättika, men det
strök jag över av okänd anledning, möjligen eftersom jag hade använt jäst
förra gången brödet innehöll rågkross. Jag upptäckte avsaknaden av ättika
först när degen var färdigknådad och lät det vara så. Jag befarade att degen
därvid inte skulle komma att genomgå någon storleksförändring under
gräddningen. Därför ansåg jag det inte heller vara nödvändigt att göra skåror
på ovansidan för att därigenom undvika sidosprickor.
När jag under gräddningen kikade in i ugnen kunde jag fastställa att brödet
reste sig. Efter urtagning ur formen såg jag de sedvanliga sidosprickorna.
Det gjorde inget eftersom jag nu hade upptäckt att det inte behövdes något
specifikt surmedel. Det har möjligen med rågkross att göra.
Börjar med att allting mäta, följer noga mitt recept.
Råkar ättikan förgäta, kvar att lära som adept.
Råkar ättikan förgäta, kvar att lära som adept.
Snickerbollar
En gång i början gjorde jag småbröd i veckade pappersformar. Det var svårt
att få loss papperet så jag gjorde inga fler försök. Jag hittade sedan dessa
formar i silikon, vilka jag möjligen använde någon enstaka gång. När jag
därefter kom i gång med min regelbundna brödbakning gjorde jag inga småbröd
under lång tid.
Jag lyckades väl med mitt snickerbröd och ville prova om jag även kunde göra
små bollar. Jag förberedde en halv deg och fördelade på tolv formar. En deg
är vanligen segare än det som kallas smet. Det var svårt att fördela på de
många formarna och det blev olika mycket i dem. De färdiga och svalnade
bollarna väger 30-46 g per styck.
Plommon
Jag hade mjölk med utgånget datum och ville bli av med den. Jag har använt
mjölk mest tillsammans med frukt och havregryn. Jag hade överskott på plommon
så jag gjorde därför två plommonbröd. Jag har slutat med bakpulver i bröd och
använder numera mest bikarbonat. Jag har tidigare blandat i frukten i början
av knådningen, men nu avslutade jag med hela plommonbitar. För att lättare
kunna blanda i plommonbitarna ökade jag först vattenmängden och kompenserade
med förlängt gräddningstid. Det blev ändå en aning degigt i botten av det
färdiga brödet.
Plommon 2
Förra gången jag gjorde plommonbröd ökade jag vattenmängden och förlängde
gräddningstiden. Jag gjorde det för att lättare kunna blanda plommonbitarna
med degen, men det var ändå svårt att dela degen och flytta över till de båda
formarna. Jag gjorde några ytterligare förändringar.
| vete | havre | bikarbonat | ättika | plommon | mjölk | vatten | tid | bröd | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| förra | 440 | 140 | 4 | 8 | 130 | 181 | 273 | 60' | 1033 |
| detta | 400 | 140 | 5 | 8 | 130 | 0 | 454 | 70' | 989 |
Kakaobröd med dadlar
Jag hade avsett att göra kanelbröd i en annan version än den som jag gjorde
för en månad sedan, nämligen med dadlar i stället för russin. Jag hade slut
på kanel och tog då kakao som jag hade på samma ställe som den tomma burken
avsedd för kanel. Jag glömde bort att minska mängden från de avsedda 28 g
till de vanliga 18 g, så det blev mer kakao än vanligt. Förra gången jag
använde hackad mandel hade jag hackat den själv. I min butik hittade jag
häromdagen färdighackad mandel så jag köpte några påsar. Jag köpte även
dadlar, vilket gav mig idén till dagens bröd.
Kakaobröd med dadlar 2
Det förra brödet hade redan tagit slut och det var dags att göra nytt. Denna
gång kom jag ihåg att minska mängden kakao till 18 g. Det verkar inte ha
blivit någon skillnad i färgnyans.
Kakaosmaken var inte lika framträdande i detta fall och jag kommer att hålla
mig till denna mängd kakao i fortsättningen.
Snickerkaka
Jag har tidigare bakat både snickerbröd och snickerbollar. Idag har jag gjort
ett försök med en snickerkaka. Jag glömde den ättika som skall hjälpa
bikarbonaten, men det verkade fungera ändå.
Den blev faktiskt så bullig att jag skar av bottnen och toppen för att få den
plan. Jag delade den ytterligare en gång och lade smör mellan delarna.
Jag hade fått över grädde avsedd för matlagning och försökte vispa den. Det
gick bra så jag lade grädden ovanpå kakan.
Jag strödde över en aning kakao.
Fyrar inte av kanonen, grädden räcker som den är.
Jag har redan nått miljonen, endast så är jag binär.
Jag har redan nått miljonen, endast så är jag binär.
Plommon 3
När jag tidigare har gjort plommonbröd har brödet varit aningen degigt i
närheten av plommonbitarna. Så även denna gång, trots att jag hade förlängt
tiden i ugn till 70'.
Jag skar brödet i skivor och satte in i ugnen ytterligare 10'. Det blev
bättre, men det blev ett annat bröd, nästan halvvägs till rostat bröd.
Pepparkakans dag
Det sägs att det idag är pepparkakans dag och då får jag väl lösa det på mitt
eget sätt. Till 220 g vete och 71 g havre använde jag 15 g malen svartpeppar.
Jag delade i fyra delar, lade dessa på bakpapper och plattade till. 50' i
ugnen och jag vände dem en gång. Av 522 g deg blev det 326 g pepparkakor.
Det var för mycket peppar. Det hade räckt med en tredjedel.
Sirap och anis
Jag övar in några nya varianter inför den stundande julen. Förra året provade
jag med en påse vörtmix. Det blev inte bra. Jag kommer i år att använda
endast kända råvaror. Till det vanliga rågbrödet lade jag till 102 g mörk
sirap och 5 g anis som jag redan hade hemma. Jag minskade mängden vatten en
aning och förlängde gräddningstiden till 80'. Ovansidan blev en aning bränd.
Vid provsmakningen framgick sirapssmaken tydligt och jag avser att minska
mängden vid nästa bak. Jag märkte inget av anis.
Anis
Jag avstod från sirap och rågmjöl och återgick till det recept som jag
vanligen använder med frukt. Jag ökade mängden anis från 5 till 8 g.
Anissmaken var tydlig, men en aning svag.
Rågkross med sirap
Jag återgår till rågkross, samtidigt som jag fortsätter försöket med sirap.
Jag minskar mängden sirap från 102 till 50 g, för att därigenom få ett bröd
med mindre än 4% socker.
Koriander
Jag hade en påse med mald koriander hemma. De tidigare 8 g anis ersatte jag
med 12 g koriander.
Kanelkakor
Mitt försök med pepparkakor föll inte väl ut. Jag byter ut 15 g peppar mot 12 g
kanel som vanligen ingår i de kakor som kallas pepparkakor.
Denna gång gjorde jag kakorna tunnare och de blev därvid fler. Jag plattade
ut degbitarna med hjälp av en kavel av akacia-trä och ett bakbord av
silikonmatta. Jag mjölade en del, men tydligen inte tillräckligt. Degen
fastnade på både kavel och matta. Det var svårt att få loss och formen på
kakorna ändrades när jag flyttade över till bakpappret på plåtarna. Jag
använde två plåtar och lät dem stå inne i ugnen ungefär 10'.
Rågkross utan sirap
Jag fortsätter med rågkross, men avslutar försöket med sirap. Efter att ha
minskat mängden sirap märktes det inte på smaken, men bröd och skorpa var
hårdare än tidigare. Idag ökar jag varje del av solroskärnor och linfrön från
30 g till 40 g. Brödet har varit en aning degigt några gånger och numera
låter jag det vara inne i ugnen 70' med temperaturen 200°.
Snickerkaka 2
Det halvannan månad gamla receptet kommer åter till användning, men jag byter
ut fjärdedelen havre mot enbart vete. Jag delade degen i två delar, lade på
bakplåtspapper och plattade till mer än förra gången. Tiden i ugn kortade jag
från 40' till 25'. Av 273 g deg blev det 201 g kakor.
Korianderkaka
Efter försöket med kanelkakor och snickerkakor provar jag på nytt, denna gång
med den lilla mängd koriander som jag har kvar. Jag använde mer mjöl i degen
så att den blev mindre klibbig. Jag vände på silikonmattan, vars ovansida är
aningen skrovligare. Akacia-kaveln smorde jag in med paraffinolja. Jag
beströdde både matta och deg med mer mjöl inför utkavlingen. Det var lättare
att kavla ut. Jag använde en tom glasburk som form för att bilda runda kakor.
När jag förde över de tunna och runda degbitarna till bakplåtspappret blev de
en aning förvanskade.
Jag använde två plåtar och lät dem stå inne i ugnen ungefär 10'. Den övre
plåten blev klar tidigare och då flyttade jag upp den nedre och ersatte den
med en ny plåt. Av 328 g deg blev det 217 g kakor.
Kanelkakor 2
Ett nytt försök med pepparkakor. Aningen mindre mängd vatten och mer mjöl vid
kavlingen. Denna gång använde jag en kavel av plast. Jag använde en enda
plåt och endast i översta läget. Degen var tunnare och det räckte med 6'.
Ingefära
Jag hade läst i en självbiografisk bok att författarinnan, tidigare men ej
samtidig skolkamrat, var särskilt förtjust i ingefära. Det tog jag som
anledning att prova. Jag använde mig av 15 g och avstod från det vanliga
inslaget av solroskärnor och linfrön.
Sirap, anis och ingefära
Jag gör ett nytt försök med sirap och anis. Jag märkte knappt något av anis
förra gången så jag ökar från 5 till 9 g. Jag lägger dessutom till 9 g
ingefära. Även denna gång väljer jag den längre gräddningstiden 80', vilket
gav en aningen bränd yta. Jag kompenserar sirapen med att minska på vattnet,
men jag vet ännu inte om det behövs.
Jag jämför de båda sirapsbröden med ett vanligt rågbröd. Med "frö" avses
solroskärnor och linfrön. Med "kry" avses första gången anis och den andra
gången anis och ingefära.
| vete | råg | dinkel | bik | ätt | sirap | vatten | frö | kry | tid | bröd | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 191213 | 133 | 181 | 265 | 4 | 8 | 100 | 402 | 80 | 5 | 80' | 1012 |
| 200205 | 197 | 147 | 265 | 5 | 8 | 100 | 368 | 80 | 18 | 80' | 1020 |
| 200130 | 147 | 148 | 265 | 3 | 6 | 418 | 80 | 70' | 900 | ||
Pita
Jag har läst en del om pitabröd och hur enkelt det skulle vara att göra
sådant. Det behövs inget jäsmedel och tillagning kan ske i stekpanna i
stället för i ugn. Det innebär dock inte att det går åt mindre el. Stekpannan
måste hållas varm lika länge som ugnen. Jag väljer ut det enklaste receptet.
Det innehåller salt, vilket jag vanligen inte låter ingå i mina bröd, men vid
användning av andras recept följer jag det så lång som möjligt och först
senare gör jag mina modifieringar.
Jag använde vete 352, salt 3, olja 10 och vatten 200 g. Jag använde
silikonmattan och den tunna plastkaveln.
Jag har tidigare varit noga med att inte beröra deg eller bröd med händerna.
När jag vid några tillfällen har gjort småkakor har jag inte rört något. Nu
när jag behöver dela, kavla och vända degbitarna blir det svårare. Jag har
visserligen tidigare tvättat händerna men nu är jag mer noggrann.
Snickerbröd 6
Detta bröd har tidigare innehållit jordnötter som faller isär till halvor,
men någon ytterligare delning har inte skett. Dessa tämligen stora bitar gör
att brödskivorna smulas sönder i närheten av jordnötterna. Jag har därför
finfördelat jordnötterna så att bitarna blir ungefär 2-3 mm stora.
Ingefära och russin
Jag hade använt russin endast en gång och det var på kanelbrödets dag. Jag
gör ett nytt försök och byter ut kanel mot ingefära, som jag hade använt
endast ett fåtal gånger. Denna gång delade jag russinen i mindre bitar,
liksom jag tidigare har gjort med jordnötter.
Långsam jäst
Det var ett tag sedan jag senast använde jäst. Det har fungerat bra med
bikarbonat och det har dessutom varit enklare. Jag har inte behövt mäta
temperaturen på vattnet och inte heller avsätta tid till jäsning. Jag har
egentligen inte behövt några gasblåsor i brödet. Rågbrödet har i stället
blivit mer kompakt.
Jag har sett många filmer i youtube där de som bakar bröd och kakor använder
torrjäst, men jag kan inte påminna mig om att jag i verkliga livet har sett
någon använda sådan. Det var slut i butiken så jag köpte vanlig jäst. Den
antas hålla i fyra veckar. Jag har tidigare kommit fram till att det
behövdes mindre jäst än vad de olika recepten krävde, så det tog lång tid att
bli av med allt. Nu har jag skaffat en tättslutande plastburk i lagom storlek
så jag får se hur det går.
Jag började tidig på morgonen med att lösa upp 6 g jäst i 100 g ljummet
vatten. Jag lade i 5 g socker för att få fart på processen. Enligt en tysk
bok skulle det börja bildas bubblor. Ingenting hände så jag fortsatte som
vanligt genom att blanda i allt annat. Denna gång lät jag 10 g kanel och 40
g russin ingå.
Jag ställde skålen på en aningen uppvärmd ugn. Först efter 75' såg jag en
förändring. Jag lät jäsningen pågå under 150'. Eftersom det var oklart hur
stor degen skulle bli efter en andra jäsning fördelande jag den på två
formar och väntade 90'. Degen nådde upp till kanten i de båda formarna.
När jag ställde in dem i ugnen hann de sjunka en aning och den storleken
behölls under hela gräddningen. Den blir inga sprickor på långsidorna när jag
använder jäst, vilket däremot alltid har varit fallet med bakpulver och
bikarbonat. Då sker nämligen storleksförändringen först när värme tillkommer.
Gräddningstid 50' och den brända ovansidan tyder på att jag kan minska en
aning.
Snabbare jäst
Om användning av färsk jäst har jag läst mer och sett mer i youtube. Denna
gång lägger jag till en aning mjöl för att sätta igång jäsningen. Jag
använder vatten 100, jäst 6, socker 6 och vete 50 g. Jag blandar i en skål
och låter den vara täckt under 15'. Det blir skillnad och jag kan se små
bubblor.
Jag ställde åter skålen på ugnen. Det tog ett tag, men efter 60' såg jag
resultat. Jag lät jäsningen pågå under 120'. Liksom förra gången fördelade
jag degen på två formar. Denna gång lät jag formarna stå i en svagt uppvärmd
ugn under den andra jäsningen. Jag justerade en aning och när jag var nöjd
läste jag av den i ugnen placerade rumstermometern till 47°.
För att underlätta i framtiden klistrade jag fast en liten pil vid ugnens
värmereglage. Efter 60' hade degen stigigt ganska mycket, men jag forsatte
till 90'. Degen hade då sjunkit en aning. För att slippa ytterligare
förändring lät jag jäsningen övergå till gräddning med formarna kvar i ugnen
och höjde temperaturen till 200°. De sjönk en aning under gräddningen.
När gräddningen hade pågått 45' kände jag efter med en sticka. Det var klart
och skorpan var en aning hård. Jag kan möjligen minska tiden ytterligare.
Snickerbröd med överjäsning
Den första jäsningen var nästan som förra gången. Det började röra sig först
efter en timme, men ökade till samma storlek som förra gången och jag lät det
fortgå i sammanlagt 120'. Eftersom de förra bröden sjönk ihop en del under
gräddningen, försökte jag mig på att låta hela den jästa degen få plats i en
enda form under den andra jäsningen. Jag satte ugnen på 47° och ställde in
formen.
Efter knappt en timme rann det över. Formen stod på en bakplåt med höga
kanter så inget rann ned på ugnens botten. Jag övergick till gräddningen när
andra jäsningen hade pågått 60'. Jag lät temperaturen öka till 220° i
förhoppningen att därvid kunna fixera formatet. Efter 10' sänkte jag till
200°. Efter ytterligare 35' tog jag ut det gräddade brödet. Skorpan var så
hård att jag inte lyckades känna efter med en provsticka. Brödets skorpa och
de delar som hade fallit ned utanför formen var hårda. Det andra var mjukt,
en aning fuktigt och inte riktigt färdiggräddat.
Jag lät brödet svalna under åtta timmar. Sedan delade jag det. Konsistensen
var bra.
Snickerbröd med mindre jäsning
Jag minskade mängden jäst till 4 g och lät första jäsningen ta 120'. Denna
gång fördelade jag degen på två formar och ställde in i den 47° varma ugnen
för en andra jäsning. När det hade gått 85' hade det inte skett någon
storleksändring på ett tag, så jag ökade temperaturen till 200°.
Efter 50' tog jag ut det färdiga brödet. Det kändes en aning hårt. Jag hade
avsett att minska gräddningstiden, men eftersom det blev alltför mjukt inuti
förra gång avstod jag denna gång.
Rågmjöl och jäst
Efter att ha återgått till jäst och provat med vete och havre är det nu dags
för fullkornsdinkel och rågmjöl. Det nya sättet med förjäsning gör att degen
växer mer under den andra jäsningen, varvid brödet blir större. Jag fortsätter
med att dela på två formar. Under gräddningen minskar vikten med 21 % mot 16 %
på det förra sättet. Jag bör nog minska gräddningstiden så långt det går.
Mindre mängd jäst
I ett för några dagar sedan odokumenterat försök med mindre mängd jäst
ändrade jag på tre parametrar samtidigt, nämligen mindre mängd jäst, en stor
form i stället för två normala, och att låta den första jäsningen ske inne i
en ljummen ugn. Det gick inte som det var tänkt och brödet ville inte låta
sig avbildas.
Igångsättandet av jäsningen gjordes då med en liten mängd mjöl och det
förlöpte som vanligt. Jag tillsatte resterande vatten och mjöl och knådade
under några minuter. När jag sedan ställde in den i de tidigare utprovade 47°
hände inget. Degen fick fick vara kvar några timmar, men det blev knappt
någon skillnad. Jag höjde temperaturen till den vanliga
gräddningstemperaturen och då skedde en viss höjning av degen. När ovansidan
var tillräckligt bränd tog jag ut brödet, men det var fortfarande degigt
inuti. Det blev några fler minuter i ugnen.
Idag har jag provat på nytt med den mindre mängden 2 g jäst till 1 kg deg.
Jag lät skålen stå ovanpå den ljumma ugnen, och jäsningen fungerade. Efter
tre timmar hade degen trefaldigats. Jag knådade en del, varvid degen sjönk
ned. Jag flyttade över till en ny och större kvadratisk brödform och ställde
in i ugnen för en andra jäsning. Temperaturen var nog strax över 50°. Det
gick sakta. Efter två timmar höjde jag temperaturen och då gjorde degen
likaledes. Jag bör nog ha högre temperatur vid den andra jäsningen i ugnen.
Efter en timme tog jag ut brödet. Jag stack in en kniv och den blev degig. En
kvartstimme till i ugnen.
Jag väntade fem timmar innan jag delade brödet. Nu syns de stora gasbubblorna
tydligt.
Bortsett från den hårda ytan hade brödet en genomgånde torr och mjuk
konsistens.
Jäsning i tre steg
Jag har under de senaste veckorna gjort flera förändringar för att därigenom
kunna minska jäsningstiden och få ett förväntat och liknande resultat varje
gång. Jag blandar 2 g jäst med 2 g socker i 70 g ljummet vatten. Termometern
visar på 37°. Jag fyller knådningsskålen med de övriga torra varorna, gör en
grop i vetemjölet, och häller ned jästblandningen. Jag täcker skålen med en
handduk. Redan efter 8' kan jag se att bubblor har bildats.
Jag låter maskinen knåda under 5' och häller ut degen på silikonmattan. Där
vänder jag in den flera gånger med degskrapan så att det blir en ytterligare
knådning. Utsidan förses med mjöl så att den inte längre klibbar.
Den tidigare använda skålen smörjs med olja och degen läggs tillbaka.
Jag låter skålen stå ovanpå en halvvarm ugn under 80'. Därvid fördubblas
degens volym.
Jag lägger degen på mattan och knådar, varvid luftbubblorna försvinner och
degen får sin ursprungliga volym. Jag delar degen i två delar, plattar till,
och lägger i de båda formarna. Formarna ställs in i ugnen vars temperatur har
sänkts till 30°. Där får de stå i 77'. När det har jäst så mycket att det
finns fyra rutor kvar till formens överkant höjer jag temperaturen till 200°.
Degens överdel höjs ytterligare en ruta och stannar där.
Gräddningen tar nu endast 40° eftersom det porösa brödet lättare släpper
igenom värmen.
Genom att använda jäst i stället för bakpulver och bikarbonat blir varje bröd
lika stort som det enda som jag gjorde tidigare, men med lika mycket deg.
Tunnbröd
Jag har gjort några försök med pitabröd utan någon större framgång. Det blev
inte något luftutrymme i mitten. Jag har gjort degstyckena ännu tunnare och
har därvid fått hårt tunnbröd. När dessa senare har torkat har de blivit
buckliga och ojämna. Första gången med enbart vetemjöl och andra med hälften
fullkornsråg. Idag har jag provat med vetemjöl och fullkornsdinkel.
Jag använde vete 106, fullkornsdinkel 265, bakpulver 4, salt 3 och vatten 202
g. Jag knådade på silikonmattan och plattade till bitarna med den tunna
plastkaveln. Stekpannan är av gjutjärn och den fick stå på fyran hela tiden.
När bakverken är klara brukar jag avsluta med att lägga dem på ett
avsvalningsgaller. Denna gång använde jag ett av dessa som press ovanpå
brödbitarna så att dessa behöll sin form även under torkningen. Det lyckades
bra, åtminstone utseendemässigt.
Vete och dinkel
I bröd utan rågmjöl ingår vanligen kanel, kakao eller ingefära samt
jordnötter, russin eller sötmandel. Nu kommer jag att prova olika
brödblandningar. Jag har några gånger tagit hälften vete och hälften
fullkornsdinkel, så även i dag.
I en deg på 929 g ingår endast 2 g jäst och 2 g socker. Det ger 785 g
färdigt bröd.
Vete och purjo
När jag bakade bröd med bakpulver provade jag med att låta olika frukter och
grönsaker ingå. Nu när jag nästan endast använder jäst har jag inte gjort
det utan snarare provat olika mjölblandningar. Jag råkade ha extra mycket
purjo i kylen och kunde inte avstå från ett prov med enbart vete och purjo.
Jag utgick från en deg på 959 g och lade till 143 g purjo efter den andra
jäsningen. Därefter 80' jäsning i ljummen ugn, åtföljd av 45' gräddning. Jag
plockade ut 974 g bröd, som efter svalning och torkning blev 916 g.
Aningen mer jäst
Jag har på senare tid använt 2 g jäst till bröd på 800 g. Det blir inte en
lika stor volymökning som tidigare, men det räcker. Jag har använt lika
mycket jäst till rågbröd på 1000 g. Eftersom jag efter införandet av jäst har
behövt använda två formar, har jag även förstorat degen så att jag därvid får
1300 g bröd. Volymökningen är ganska liten och brödet blir kompakt. Jag har
idag ökat mängden jäst till 4 g. Det blir skillnad. Jag minskade andra
jäsningen från 50' till 45' och tredje jäsningen från 80' till 70'. Jag har
läst mig till att det i första hand är vetet som påverkas av jästen och
rågmjölet i mindre utsträckning. Jag bör nog prova mig fram till ett bättre
resultat.
Kanelbrödets dag 3
Det är åter dags för kanelbrödets dag. Jag håller kvar vid 40 gram av vardera
russin och mandel och 25 g av vardera kanel och vanillinsocker. Första gången
använde jag bakpulver, andra gången bikarbonat och nu har jag kommit fram
till jäst. Jag tog 3 g och kompletterade med lika mycket socker.
Gratinerad potatis
Ibland använder jag ugnen till annat, exempelvis till gratäng. Potatis 1340,
senap 69 g, 200°, 60'.
Kanske hör jag nån som bölar, ut ur ugnen inga brön.
Dagen ser i stället knölar, smaken sätts av senapsfrön.
Dagen ser i stället knölar, smaken sätts av senapsfrön.
Sirap och sju kryddor
Jag har tidigare inför julen försökt baka vörtbröd, men utan gott resultat.
Förra julen försökte jag med sirap och anis. Inför denna jul har jag hittat
en kryddpåse som kallas "Sju kryddor" och innehåller koriander, kryddpeppar,
kanel, ingefära, kryddnejlika, muskotnöt och vejksel i en icke närmare
preciserad fördelning.
Jag tog en fjärdedel av påsen på 60 g. Häromdagen använde jag sirap i brödet
och upptäckte efteråt att skorpan blev en aning bränd. Jag låter det vara så.
Idag blandade jag ihop vete 703, kryddor 15, russin 40, jäst 3, socker 3,
sirap 68 och vatten 480 g. Det friliggande sockret används till jästen, medan
det ingående sockret i russin och sirap torde ge brödet en sockerhalt på 7%.
Sirap och ingefära
Kryddpåsen "Sju kryddor" tog slut i två efterföljande bakningar med likartat
resultat. Jag ersätter idag med lika mycket ingefära. Jag hade antagit att
det var kryddorna som gav brödet den mörka färgen, men även med ingefära blir
det en aning mörkare, så det är nog sirapen som gör det. Det är fortfarande
jul så jag tillåter en aning sirap.
Jag har under det gångna året flera gånger bakat med dinkelmjöl. Min butik
har slutat med det. Jag har återgått till grahamsmjöl som jag inte hade
använt under de senaste två åren. Denna gång har jag bytt ut 200 g vete mot
graham.
Lakritsbröd med jordnöt 2
Jag hade kvar flytande lakrits och har nu gjort slut på det. Förra gången
använde jag 98 g till en deg på 1248 g. Denna gång 142 till 1299, men det
blev avsevärt mörkare. Det är möjligt att jag inte hade skakat flaskan
tillräckligt vid de tidigare tillfällena och nu fick det mer koncentrerat.
Dadlar
Jag har tidigare låtit dadlar ingå men det har varit svårt att separera
dadlarna och få ut kärnorna. Denna gång har jag förberett redan kvällen före.
Jag har lagt dadlarna i vatten. Kletet på utsidan löses ut, men samtidigt
suger dadlarna åt sig vatten och blir större.
Dadelbitarna var mjukare än förra gången och har fördelats jämnare i degen. I
det färdiga brödet syns inga bitar. Det är inte heller lika mörkt som förra
gången. Jag har använt vete 539, havre 180, jäst 5, socker 5, vatten 423,
dadlar 300 g.
Dadlar 2
När jag använde dadlar förra gången blev de efter blötläggningen så mjuka att
de fördelades så väl i degen att några bitar inte kunde upptäckas i det
färdiga brödet. Denna gång väntade jag till efter den andra jäsningen,
kavlade ut degen på bakduken och placerade ut de mjuka dadelbitarna. Sedan
rullade jag ihop degen, delade i två delar och lade i varsin form.
Nu syns det att degen har rullats ihop och att dadelbitarna till stor del har
bevarats. Till en deg på 1168 g tillförde jag 350 g dadlar. Kilopriset för
färdigt bröd är 11,65, varar dadlarna utgör 75%.
Kardemummabrödets dag
Jag får för första gången tillfälle att ihågkomma kardemummabrödets dag. Jag
ansluter i viss mån till kanelbröd men tar mer russin och mandel. Jag har
kunnat minska mängden jäst till 3 g för två bröd, men hinner inte göra slut
på jästen och ökar därför till 5 g. Jag ökar mängden mjöl och gör vissa andra
justeringar. Degen innehåller vete 553, havre 220, kardemumma 15, russin 60,
hackad sötmandel 60, vanillinsocker 15, vatten 517 g.
Dadlar 3
Förra gången jag lät dadlar ingå gjorde jag en rulle av degen där bitarna låg
intill varandra. Brödet hade tomrum och det föll sönder när jag skar skivor.
Denna gång vek jag rullen ett par gånger med mellanliggande kavling. Bitarna
blev därmed tunnare och jämnare fördelade. På det ena brödet ses det inte så
mycket, men väl på det andra.
Havrekakor i stekpannan
Jag hade hittat en stekpanna som passar min stora spisplatta. På insidan
rostfritt stål och på utsidan och botten är det koppar.
Med ättika lyckades jag få bort fläckarna och missfärgningen på locket, men
det var svårare med sidorna. Det verkar vara inbränt fett.
Jag provade denna panna genom att göra havrekakor, där jag hade bytt ut en
fjärdedel av vetemjölet mot havregryn. Jag använde bikarbonat och ättika för
att få kakorna att växa, men det märkes knappt.
Kanel och äpple
Jag har sedan några bakningstillfällen tillbaka förlängt tiden för knådning
med elvisp och degkrokar från 5' till 10'. Därefter avstår jag från att ta ut
degen ur bunken och vika den några gånger, utan låter den ligga kvar. Den
därpå följande andra jäsningen sker inte längre på ett varmt ställe under
50', utan i rumstemperatur under knappt två timmar. Första gången lät jag
degen jäsa över natten, men det behövs inte.
Jag har tidigare lagt ned frukt redan i början tillsammans med de andra
ingredienserna, men gör det numera först senare så att de inte mosas sönder.
Efter att ha kavlat ut degen och placerat ut äppelklyftorna, rullar jag ihop
degen och delar den i två delar, en för varje form.
I degen på 1511 g ingår kanel 15 g och äpple 272 g.
Det visade sig att det blir stora hålrum i anslutning till äppelbitarna.
Kanelbrödets dag 4
För fjärde gången ihågkommer jag kanelbrödets dag. Jag har ökat några av
ingredienserna en aning.
Kanel och äpple 2
Förra gången jag lät äpplen ingå i brödet blev det stora hål. Jag gör ett
nytt försök, men denna gång med tunnare äppelskivor. Först delar jag degen i
6 delar och kavlar ut varja del så att den får samma storlek som bakformen.
Jag lägger ut äppelskivor på den första delen.
Jag varvar sedan med lager av deg och äppelskivor.
Jag plattar till de sammanlagda delarna och jämnar till kanterna så att allt
passar i bakformen. Den tredje jäsningen sker i ugnen vid 30° under 80'.
När brödet är färdiggräddat och fått svalna under några timmar skär jag
brödet för att kunna beskåda resultatet. Det är bättre än förra gången, men
jag borde nog avstå från äpplen i de översta lagren.
Snickerbröd med kallare jäsning
Jag har hittills försökt hålla temperaturen vid de två första jäsningarna
till 37°. Denna gång påbörjade jag bakningen redan föregående kväll. Den
första och igångsättande jäsningen brukar pågå under 5'. Denna gång tog jag
kallvatten och beränsade den till 2'. Jag blandade i kallt vatten och knådade
med maskin. Avsikten var att den skulle pågå under 10', men redan efter 5'
gick den ena degkroken av. Jag avslutade knådandet med en handhållen slev.
Jag lät sedan degen stå i rumstemperatur 6 timmar under natten.
På morgonen kunde jag konstatera att degen hade jäst mer än vanligt. Jag
delade den och lade den i två formar, ställde in formarna i ugnen och lät
jäsningen pågå under 70' vid ca 30°. Även denna gång växte de mer än vanligt,
vilket ses på det färdiga brödet.
Ingefära och russin med kallare jäsning
Förra gången jag bakade bröd ändrade jag på jäsningen. I stället för att jäsa
på varm plats under en timme, lät jag degen stå i rumstemperatur under 6
timmar. Det gav en bättre tredje jäsning och större volym på brödet. Jag har
gjort om det idag med andra ingredienser. Det gav ett ännu bättre resultat.
Äppelkuddar
Förra gången jag lät äpple ingå i brödet blev det stora hålrum i anslutning
till äppelbitarna. Därför ändrar jag formen för mina bakverk och delar degen
i tolv delar, kavlar ut varje del och placerar ut 343 g äppelbitar på dessa.
Jag viker degen två varv runt äppelbitarna, viker in ändarna och vänder dem
uppochned så att jag får slutna paket. Jag fördelar äppelkuddarna på två
plåtar.
Jag brukar grädda motsvarande bröd under 40', men begränsar tiden till 30'.
Det visar sig dock att övre plåtens kuddar blir mer brända på ovansidan. När
jag delar en kudde ser jag att det blev ett stort hålrum. De båda lagren deg
kan anas och att det yttersta lagret är aningen mer bränt. Kuddarna har fått
sin färg av kanel.
Matberedare
När jag tillbereder degen har jag knådat med en elvisp med tillhörande
degskål. Denna skål roterar med hjälp av ett kugghjul på ena degkroken och
kuggar på skålen. Om degen har varit för kompakt så har kugghjulen slirat.
Ena degkroken har brutits av och jag kan inte knåda på detta invanda sätt.
Jag har beställt nya degkrokar, men dessa kan jag få först om tre månader, om
ens då.
Jag har därför införskaffat matberedaren Bosch MUM48R1. Motorn är på 600 W,
jämfört med elvispens 150 W. Denna är begagnad i likhet med de flesta andra
apparater och husgeråd jag inhandlar, vanligen hos Myrorna eller genom
Tradera.
Snickerbröd med kall jäsning
Numera använder jag mig av den kalla jäsningen varje gång. I vanliga fall
avses därvid jäsning i kylskåp under ännu längre tid, men så gör inte jag.
Denna gång 4,5 h i rumstemperatur. Jag har ont om jäst hemma och minskade
därför mängden från 5 till 3 g. Det gav ingen synlig skillnad.
Elektrisk stekpanna
Jag har tidigare använt en vanlig stekpanna för att göra tunna kakor. Nu har
jag hittat en eletrisk stekpanna med ett inre mått på 28 cm. Temperaturen kan
lätt regleras med ett reglage på utsidan.
Matvågar
Vid både matlagning och brödbakning använder jag en våg för att mäta
ingredienserna. Jag använder inte längre volymmått. Om jag läser någon annans
recept tänker jag på att 1 dl vetemjöl motsvarar 65 g. Jag har fotograferat
samtliga vågar på den silikonmatta som är avsedd för knådning av deg och som
även har centimetermarkeringar. Bilderna har tagits vid samma tillfälle och
med blixt. Av oklart skäl får denna matta olika färger på bilderna.
Den avbildade vågen har jag använt endast några månader i år och fem år under
1990-talet. Jag har denna extravåg på grund av dubbel bosättning under några
år. Den första höll under mer än 20 år. De inre sladdarna vid
batterikontakten hade gått sönder, vilket försvårare batteribyte. Sedan hände
något och den fungerar inte längre. Jag hämtade då den andra likadana från
vinden och det är den som är avbildad. Ett batteri håller vanligen halvannan
månad. Om jag väger inköpta matvaror tycks denna våg visa 1% för mycket. Den
är ganska konsekvent, men kan variera några få g. Fördelen med denna våg är
att vågytan är så stor att jag kan avläsa vikten även om en stor tallrik
eller stor skål står på vågen.
För några år sedan fick jag denna våg i samband med en provprenumeration på
någon tidskrift. Fördelen är att den använder sig av vanliga AAA-batterier,
men den är så liten att jag inte kan avläsa vikten om det står en stor
tallrik på den. Jag har nog inte använt den, men plockade fram den inför
denna redogörelse.
Jag inhandlade denna nyligen för ett ganska lågt pris. Den använder vanliga
AAA-batterier. Den är mindre än vad jag först hade trott vilket försvårar
avläsningen om det står något stort på vågen.
Denna har jag använt mycket och den höll under fem år. Den visar tiondelar av
gram. Det mätbara placeras i skeden. Jag har använt den endast för varor som
är torra och vanligen mindre än 30 g. Ett problem med denna är att den kräver
ett batteri av typen CR2032. Det är svårare att hitta dessa och jag vet inte
hur länge de håller. För att kunna hänga den på en krok har jag fäst en
tejpbit på handtaget.
Denna våg har samma tillverkare som den förra, men är bättre i det avseendet
att vanliga AAA-batterier kan användas. Den fungerar på samma sätt. Jag har
inhandlat ytterligare ett exemplar av denna för att ha i reserv.
Denna våg är mitt senaste tillskott. Den visar hundradelar av gram, men den
verkar inte reagera på små förändringar. Den visar oftare hela gram än några
enstaka hundradelar under eller ovanför. Numera använder jag den mer än
skedvågen. Den är särskilt lämplig för att mäta jäst och kryddor. I dessa
fall placerar jag en bit hushållspapper eller en liten behållare ovanpå.
Ingefärskakor
Jag har provat den nya elektriska stekpannan. Den har även ett glaslock som
inte avbildades när jag berättade om den nya stekpannan. Vid några tillfällen
lade jag på locket när jag gräddade kakorna och då verkade de stiga mer. Jag
kommer att testa denna aspekt mer i framtiden.
Ingefära och russin 3
Förra gången jag bakade bröd med ingefära och russin använde jag mig av
rumstempererad jäsning, Denna gång minskade jag mängden jäst från 5 till 3 g
i en deg på 1400 g. Det blir ingen synlig skillnad.
Rågkross med sirap 2
Nu är det december och då bakar jag annat bröd inför den kommande julen. Just
detta bröd kommer att vara slut innan julen börjar så det får väl ses som en
övning inför de kommande bröden. Jag använder åter den blandning som kallas
sju kryddor. Jag tar 20 g av de 60 g som påsen med sju kryddor innehåller så
det kan bli ytterligare två liknande brödbakningar. Jag har inget grovmalet
rågmjöl hemma men väl rågkross. Jag låter 80 g sirap ingå och det kan
möjligen ha bidragit till att ytan ser ut att vara bränd.
Rågkross utan sirap 2
Jag återanvänder receptet från förra gången, men tar bort sirapen i hopp om
att skorpan inte skall bli lika bränd. Det syns inte mycket utanpå, men när
jag delar på brödet ser jag att skorpan verkar vara mindre bränd.
Jag har tidigare antagit att det är sirapen som gör brödet mörkare, men det
verkar inte vara så. Det är nog kryddorna som gör det, vilket jag tidigare
har betvivlat.
Rågkross och russin
De bröd som jag har gjort idag liknar de två senaste, men sirap användes
endast första gången. Jag har kvar sirap och kommer att prova det i andra
sammanhang. Vid alla tre tillfällena har jag använt blötlagd rågkross. Jag
var först osäker på gräddningstiden och minskningen av tiden i ugnen är den
huvudsakliga förändringen.
Kolumnernas rubriker betyder vetemjöl, fullkornsgraham, jäst, socker, 7
kryddor, sirap, russin, rågkross, vatten, gräddningstid, färdigt bröd. Allt
utom tiden anges i gram. Vattnet före plustecknet avser blötläggning av
rågkross under 9h. De tre jäsningarna är vanligen 5', 9h, 50'. Tabellen visar
först de kryddbröd som jag gjorde i december förra året.
| vete | grah | jä | so | 7kry | sirap | russ | rågkr | vatten | tid | bröd | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 20-12-10 | 703 | 3 | 3 | 15 | 68 | 40 | 480 | 40' | 1150 | ||
| 20-12-16 | 703 | 3 | 3 | 20 | 86 | 60 | 470 | 40' | 1179 | ||
| 20-12-22 | 503 | 200 | 3 | 3 | 21 | 102 | 60 | 470 | 40' | 1228 | |
| 21-12-14 | 579 | 200 | 3 | 3 | 20 | 80 | 80 | 100 | 150+425 | 60' | 1356 |
| 21-12-23 | 479 | 200 | 3 | 3 | 20 | 120 | 100 | 150+372 | 50' | 1207 | |
| 21-12-29 | 492 | 200 | 3 | 3 | 19 | 120 | 100 | 120+382 | 45' | 1213 | |
Äppelkuddar 2
Denna gång gör jag äppelkuddarna mindre än förra gången, med endast en
äppelbit i varje kudde. Jag använder lika mycket deg men ökar antalet från
tolv till 16. Jag kavlar inte ut lika mycket och låter degen utgöra endast
ett lager.
Jag använder två formar och försöker placera ut dem så att de inte vidrör
varandra.
Det visar sig dock efter jäsning och gräddning att de har vuxit så mycket
att alla sitter ihop.
Om jag vänder på stycket syns ihopväxandet ännu tydligare.
Lökbollar
Idag använder jag gullök. Det är möjligt att ordet bör skrivas "gul lök", men
jag ansluter mig till ordet "rödlök". Jag låter endast en bild visa de fem
momenten: avdela degklump, skala och dela en gullök, kavla ut degen,
placera lökhalvan på mitten, försluta bollen.
Jag placerar ut bollarna på två formar.
De blir visserligen större under jäsning och gräddning, men inte så mycket att
de växer ihop med varandra. De tidigare gjorde äppelkuddarna var smak- och
färgsatta med kanel, men jag gör inte så med lökbollarna.
Morotsbrödets dag
För första gången får jag möjlighet att högtidlighålla morotsbrödets dag. Jag
har inte känt till denna dag tidigare. Jag gör en vanlig deg med en tredjedel
havregryn på 1300 g utan annan smaksättning och fördelar 317 g morötter
mellan degskikten. Hälften av degen används till de ena brödet. Jag delar
sedan i femlika stora delar och kavlar ut så att varje del blir lika stor som
formen.
Ena brödet fylls med morotsbitar skurna på längden. Den femte degbiten får
utgöra ett lock och får således inga morötter.
Det andra brödet fylls med korta morotsbitar som placeras på tvären.
Nu läggs de fem degbitarna i vardera bröd läggs ovanpå varandra och trycks
till på sidorna så att de passar i formarna.
Jag har skurit isär brödet med längsgående moröter. Det visar sig att det
har blivit stora hål i brödet.
Nu har jag ätit upp allt. När jag skar brödet i skivor orsakade de stora hålen
att brödskivorna föll isär och det blev svårt att breda smör på dem. Det
smakade konstigt. Jag har tidigare gjort morotsbröd, men då har jag rivit
morötterna och blandat med degen. Jag överväger att inte längre fira denna
dag. Svaret ges först om ett år.
Rågkross, solroskärnor och russin
Jag har kvar rågkross och den kan användas vid ytterligare två baktillfällen.
Det är krångligt att behöva blötlägga under flera timmar i förväg så jag
kommer nog att dröja med att åter göra ett försök. Nu är julen slut och så
även de olika kryddorna. Jag använder endast solroskärnor och russin.
Halverade lökbollar
Denna gång gör jag hälften så stora lökbollar och därför dubbelt så många.
Under jäsning och gräddning växer de ihop med varandra.
Dadeldolmar
Jag har visserligen låtit dadlar ingå i de hela bröd som gräddas i formar, men
nu försöker jag på ett sätt som liknar äppelkuddarna. Ordet "dolma" är
turkiska och betyder "fyllning" så allitteration är befogad.
Jag gjorde ett annorlunda bröd för att visa att det verkligen ingår en
dadelbit i bakverket.
Citron och kokos 2
Jag hade inte använt kokos i bakningen under mer än tre år, men nu är det
åter dags. De små bröd som jag har gjort idag har jag redan övat på två
gånger denna månad. Idag ökar jag med hälften och använder vete 309,
bikarbonat 4, citronsaft i plastflaska 40, kokos 40, vatten 166 g. Degen på
559 g ger 511 g färdigt bröd. Jag tar ena brödet och skär bort rundad över-
och underdel.
Den mellersta delen får ett tjockt lager vispgrädde ovanpå. Sedan skriver jag
ett meddelande med hjälp av kakaopulver.
Idag har jag anledning att fira. Förra gången tänkte jag inte på det och
nästa gång kommer troligen inte att inträffa i mitt liv.
Tartelettformar
Jag har hittat några silikonformar som kan användas till mina bakverk. De tål
250° i ugn. De kan dessutom användas i mikrovågsugn, men jag vet inte hur jag
kan baka i en sådan ugn. Yttre diameter är 12 cm.
Purjopajer
Jag gör degen på vete, vatten, bikarbonat och ättika, så det är inte den
mördeg som bör finnas i en paj. Degen är på 780 g och purjofyllningen 155 g.
Jag delar degen i 6 delar, plattar till, lägger purjon i mitten, viker in
kanter och lägger på en form. I förrgår när jag köpte formarna fanns det
purjo för första gången under de senaste åtta veckorna, så jag passade på.
Jag vänder de fyllda formarna och lägger dem på en bakplåt. Tre formar passar
precis. Två plåtar får plats i ugnen. Under gräddningen ökar en av pajerna i
omfång så att den pressar sig upp ur formen.
Efter att de gräddade pajerna har lyfts ur formarna och vänts kan man se
innehållet. Jag överväger att göra tillslutna pajer i fortsättningen.
Purjopajer 2
Jag förbereder på samma sätt som förra gången. Nu när jag gör tillslutna
pajer kan jag öka mängden purjo från 155 till 171 g. Jag gör långsmala
degbitar, lägger purjo på ena halvan, tillsluter, lägger en form ovanpå och
vänder.
Jag har två plåtar i ugnen och låter dem byta plats efter halva tiden. Även
denna gång växer en paj så mycket att den pressar sig upp ur formen. I det
färdiga resultatet kan man se några purjobitar som inte helt hade gömts vid
tillslutningen.
Äppelpajer
Efter försöken med halv deg och bikarbonat återgår jag till hel deg och
jäst. Fördelen med silikonformarna är att de inte behöver smörjas och att de
färdiga bröden inte växer fast i varandra. Jag har köpt ytterligare två
uppsättningar formar och kan förbereda andra halvan av de beräknade tolv
pajerna när den första är i ugnen.
När jag såg den första halva jäsa och gräddas i ugn upptäckte jag att bröden
inte hade tillslutits så väl och jag kunde se flera äppelbitar. Jag
förbättrade de pajer som skulle komma att ingå i den andra gräddningen.
Morotskakor
Jag har gjort ett nytt försök med morötter i brödet. Förra gången med hela
morotsbitar, men denna med rivna morötter. Jag använde samma recept som till
äppelpajerna, men eftersom de fuktiga morötterna drog till sig mjölet gjorde
den vanliga vattenmängden degen alltför våt. Det försvårade knådningen på
bord och jag tillförde mer mjöl. Jag lät gräddningstiden vara 30' och det
verkade ha fungerat bra.
Äppelbollar
När jag har bakat dessa äppelbröd har jag inte helt kunnat fylla plåtarna.
Jag hade först velat undvika att bröden växer in i varandra och med de stora
formarna fick endast tre stycken plats på varje plåt. Jag har därför behövt
jäsa och grädda i två omgångar. Jag använder idag små silokonformar som jag
provat vid ett tidigare tillfälle. Jag tillverkar bollarna i fem steg: kavla
ut 50 g deg, lägga på 9 g äpple, sluta till, forma till en boll, ned i form.
Tolv av de mindre formarna får plats och fyller helt varje plåt.
Jag har varit osäker på hur höga bollarna blir efter jäsning och har därför
vid detta första tillfälle minskat den totala mängden äpplen från 330 till
210 g.
Det blir runda bollar av bröden. Det finns ytterligare fyra bollar, men de
får inte plats på fatet. Varje färdig boll väger 51 g.
Kanelbrödets dag 5
För femte gången ihågkommer jag kanelbrödets dag. Jag har även i år ökat
några av ingredienserna en aning.
Kolumnernas rubriker betyder vetemjöl, havregryn, bakpulver, bikarbonat +
ättika, jäst + socker, vatten, kanel, russin, mandel, vaniljsocker,
gräddningstid, färdigt bröd. Allt utom tiden anges i gram. De tre jäsningarna
är vanligen 5', 9h, 50'. Det första årets bröd innehåller dessutom mjölk 181
g och olja 71 g, vilket tabellen inte visar.
| ve | ha | ba | bi+ä | j+s | va | ka | ru | ma | vs | tid | bröd | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2018 | 429 | 9 | 117 | 8 | 20 | 60' | 715 | |||||
| 2019 | 415 | 138 | 6+8 | 433 | 27 | 40 | 40 | 25 | 50' | 1011 | ||
| 2020 | 530 | 3+3 | 385 | 25 | 40 | 40 | 25 | 40' | 912 | |||
| 2021 | 480 | 220 | 10+10 | 485 | 30 | 60 | 50 | 25 | 40' | 1161 | ||
| 2022 | 500 | 200 | 4+4 | 485 | 30 | 70 | 60 | 25 | 40' | 1178 | ||
Citron och kokos 3
Dessa ingredienser har jag mest använt i aningen större kakor, medan kakao
och äpplen har använts till bollar. Nu gör jag små bollar med citron och
kokos. Jag ökar mängden ytterligare och använder vete 618, bikarbonat 8,
citronsaft 80, kokos 80, vatten 332 g. Degen blir då lika stor som när jag
jag gör äppelbollar och jag avser att göra 24 bollar så att silikonformarna
fyller ut två plåtar. Det råkar blir 32, så jag sparar åtta till en
efterföljande gräddning.
Dessa små bollar gräddar jag vanligen i 30-35'. Det är varmare längst upp och
den övre plåtens bollar får snabbt en bränd yta. Därför byter jag plats för
de båda plåtarna efter halva tiden. Efter gräddningen har alla bollar
vanligen samma färg.
De återstående åtta fick plats på samma plåt och placerades längst upp under
den andra gräddningen och fick vara kvar där. Det visade sig att alla fick en
bränd ovansida.
Ingefära och russin 4
Det var ett tag sedan jag bakade med ingefära och russin. Ingefäran är
fortfarande på 20 g, medan russinen ökar från 80 till 100 g.
Ingefära och russin 5
Nu är det december och då får jag fylla på med mer ingredienser. Jag har
länge undrat hur sirap kan påverka brödet. Jag tar receptet från det förra
brödet med ingefära och russin. Jag lägger därför till 100 g sirap. Jag vet
inte hur mycket jag behöver minska på vattnet, men provar med 23 g. Jag ökar
dessutom mängden russin från 100 till 150 g. När jag sedan knådar visa det
sig att degen blir för våt och lägger därför till först 50 g vete ooch sedan
ytterligare 20 g. Då ser degen ut som vanligt. Jag räknar ut att jag borde
han minskat på vattnet med 64 g.
Om jag jämför bilderna på de två senaste bröden kan jag inte se någon
skillnad. Skorpan tyckas vara en aning hårdare.
Rågmjöl och russin
Även rågbrödet blir annorlunda i december. Solroskärnorna minskar från 160
till 100 g. Russin 150, spiskummin 10 och sirap 100 g tillkommer.
Russin och mandel
Idag har jag bakat bröd med ingefära, russin och mandel. Sirapsbrödens tid är
vanligen december månad men jag har låtit den förlängas till julens slut,
nämligen tjugondag Knut. Det var visserligen i går, men det var då jag
blandade ihop ingredienserna för att kunna låta degen jäsa under natten. Jag
har inte märkt någon smakförändring genom användning av sirap, men det kan
bero på att jag dessutom har russin i bröden. Däremot verkar skorpan ha
blivit hårdare.
Jag har hunnit baka bröd vid sju tillfällen under denna sirapsperiod.
Kolumnernas rubriker avser vetemjöl, rågmjöl, havregryn, jäst+socker, vatten,
sirap, ingefära, spiskummin, solroskärnor, russin, mandel, gräddningstid,
färdigt bröd. Allt utom tiden anges i gram. De tre jäsningarna är vanligen
5', 9h, 50'.
| ve | råg | ha | j+s | va | si | in | sk | sol | ru | m | tid | bröd | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 12-03 | 644 | 200 | 5+5 | 507 | 100 | 20 | 150 | 40' | 1421 | ||||
| 12-09 | 447 | 295 | 10+10 | 440 | 100 | 10 | 100 | 150 | 45' | 1355 | |||
| 12-15 | 574 | 200 | 5+5 | 466 | 100 | 20 | 150 | 40' | 1321 | ||||
| 12-21 | 447 | 295 | 9+9 | 436 | 100 | 10 | 100 | 150 | 45' | 1357 | |||
| 12-30 | 574 | 200 | 5+5 | 466 | 100 | 20 | 150 | 75 | 40' | 1415 | |||
| 01-08 | 447 | 295 | 9+9 | 436 | 100 | 10 | 100 | 150 | 45' | 1360 | |||
| 01-14 | 574 | 200 | 5+5 | 466 | 100 | 20 | 150 | 75 | 40' | 1417 | |||
Dadelbollar
Jag hade hittat ett paket med 1 kg dadelpasta. Till en deg på 1215 g tar jag
274 g dadelpasta och delar den i 24 delar.
Även degen delar jag i 24 delar, plattar till varje del, placerar en dadelbit
ovanpå, försluter, formar till en boll och lägger bollen i en form.
När jag har tagit ut de båda plåtarna efter 35' i ugnen ser jag att bollarna
på de olika plåtarna är olika mycket brända. Jag hade glömt att göra på det
sätt som jag brukar göra med äppelbollar, nämligen låta de båda plåtarna byta
plats efter halva gräddningstiden. Bollarna från den övre plåten är hårdare
på ovansidan.
Mjukt tunnbröd
Jag har tidigare gjort hårt tunnbröd. För att få mjukt tunnbröd gör jag samma
deg, men kavlar inte ut den så tunn. Dagens deg innehåller vetemjöl 382,
havregryn 112, spiskummin 8, bikarbonat 8, ättika 9 och vatten 265 g. Jag
delar degen i 24 delar, kavlar avlånga bitar, gräddar i elektrisk stekpanna
2' per sida.